
Clinical Institute Withdrawal Assessment (CIWA) är ett kliniskt bedömningsinstrument som används för att kvantifiera svårighetsgraden av alkoholabstinens och styra den medicinska behandlingen så att patienten tryggt kan ta sig igenom olika stadier av abstinens. Protokollet består av tio kategorier som vardera poängsätts från noll till sju – med undantag för orienteringsförmågan som bedöms från noll till fyra – utifrån symtomens svårighetsgrad under två till fyra timmar.
Fem av de tio kategorierna rör psykologiska bedömningar: orientering, agitation, ångest, hörselstörningar och synstörningar. Ju högre totalpoäng, desto större behov av medicinsk insats.
Under den inledande bedömningen frågar vårdpersonalen om personen är ovanligt medveten om ljud i omgivningen och om dessa upplevs som hårda, hotfulla, skrämmande eller störande. Patienten får också frågan om hen hör ljud som hen vet inte finns på riktigt. Poängen baseras på patientens svar och sjuksköterskans observation och skalar från noll (inga besvär) till sex eller sju (svåra eller kontinuerliga ljud som inte existerar).
Här bedöms överkänslighet för ljus och färger samt hur störande dessa upplevelser är för patienten. Vården fastställer även om patienten ser föremål eller bilder som hen vet inte finns. Skalan går från noll (inga besvär) till sju (extrem och kontinuerlig överkänslighet), baserat på patientens svar och sjuksköterskans observation.
Sjuksköterskan måste avgöra patientens grad av nervositet. Detta är en bedömning som bygger på patientens svar och sträcker sig från ingen ångest alls (noll poäng) till "svår delirium" eller "schizofrena reaktioner" (sex eller sju poäng), baserat på sjuksköterskans psykologiska utvärdering.
Den ansvariga sjuksköterskans observation avgör poängen för patientens grad av agitation. Skalan sträcker sig från normalt beteende (noll poäng) via måttlig rastlöshet (fyra poäng) till att patienten vandrar runt eller kastar sig omkring (sju poäng). Detta är en helt subjektiv bedömning som kräver psykologisk utvärdering från sjuksköterskans sida.
Att räkna upp siffror eller bokstäver i sekvens utgör en del av poängen för orienteringsförmågan. Sjuksköterskan kan exempelvis be patienten räkna baklänges från 100 eller återge alfabetet med början på bokstaven "L". Detta är en fyrgradig skala som bygger på om patienten klarar dessa grundläggande seriella uppgifter.
Att känna till aktuellt datum och sin egen plats utgör resten av orienteringsprotokollet. Patienten får noll poäng om hen utför uppgifterna tillfredsställande, en poäng om hen inte klarar den seriella uppräkningen eller är osäker på datumet, två poäng om hen är osäker på datumet med upp till två dagar och tre poäng om hen inte kan ange rätt dag inom två dagar. Patienten får fyra poäng om hen är osäker på vem hen är eller var hen befinner sig.
Även om CIWA-poängen är ett viktigt verktyg är det långt ifrån den enda faktorn som avgör behandlingen. Sjuksköterskans bedömning, läkarens utvärdering, befintliga medicinska tillstånd, resultat från blodprover och patientens ålder spelar alla roll för den övergripande prognosen och för i vilken grad medicinska åtgärder behövs för att behandla abstinenssymtomen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online