Epilepsi är en hjärnsjukdom som kännetecknas av återkommande och spontana anfall. Sjukdomen kallas därför även för anfallssjukdom. Ett anfall uppstår när en plötslig kraftig elektrisk aktivitet påverkar en del av hjärnan. Anfall kan ge mycket olika symtom och pågå från några sekunder upp till flera minuter. De kännetecknas ofta av medvetslöshet och krampanfall.
Enligt en studie som presenterades vid den europeiska kongressen om epileptologi i Wien, Österrike, kan embryonala stamceller bidra till regenerering av hjärnvävnad samt minska både frekvensen och svårighetsgraden av anfall.
Det finns tre olika typer av stamceller: vuxna stamceller, vävnadsspecifika stamceller och embryonala stamceller, enligt National Institutes of Health. Stamceller har förmågan att specialisera sig till en rad olika celltyper. Embryonala stamceller är de mest mångsidiga och kan utvecklas till vilken annan celltyp som helst i kroppen.
Enligt en studie vid University of California Davis svarar cirka 30 procent av alla epilepsipatienter inte på de antiepileptiska läkemedel som finns tillgängliga idag. Detta har fått forskare världen över att söka efter alternativa behandlingsmetoder – bland annat behandlingar baserade på stamceller.
Neuropeptid Y (NPY) är ett antikonvulsivt ämne som naturligt finns i den friska människohjärnan, men som har visats saknas hos en stor andel epilepsipatienter. Enligt en studie från American Epilepsy Society spelar NPY en viktig roll i hjärnans elektriska reglering. I ett nytt forskningsprojekt vid University of California Davis hoppas forskarna kunna modifiera stamceller så att de producerar NPY, för att därefter föra in dessa celler i patientens hjärna.
Forskare vid University of California har upptäckt att plasticiteten hos embryonala stamceller kan hjälpa till att reparera hjärnceller som skadats av upprepade anfall. Epilepsi kännetecknas av överexcitabilitet hos vissa typer av hjärnceller, vilket innebär att de är mer känsliga än friska celler för elektriska urladdningar. Studier på råttor har visat att tillförsel av friska stamceller kan lugna denna onormala elektriska aktivitet i hjärnan.
Enligt National Institute of Neurological Disorders and Stroke förstår forskarna fortfarande inte helt hur celler specialiseras. Det finns kvarstående problem med att styra stamcellers differentiering i laboratoriemiljö, trots att detta är en förutsättning för många stamcellsbehandlingar. Immunologisk avstötning är ett annat vanligt problem, även om risken bedöms vara lägre vid användning av embryonala stamceller. Så länge embryonala stamceller inte är lättillgängliga för forskning kommer deras fulla potential och användningsområden dock inte att kunna utnyttjas helt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online