Neurosynaptisk transmission och nervledning är två grundläggande processer i nervsystemet. Tillsammans gör de det möjligt för signaler att färdas genom kroppen – från sinnescellerna till hjärnan och vidare ut till musklerna. Även om processerna skiljer sig åt i detalj finns flera tydliga likheter mellan dem.
Både neurosynaptisk transmission och nervledning bygger på rörelser av joner över nervcellens membran. Vid den neurosynaptiska transmissionen öppnas jonkanaler i synapsen, vilket ger ett inflöde av joner som natrium och kalium och bidrar till bildandet av en aktionspotential. På samma sätt innebär nervledning att spänningskänsliga jonkanaler öppnas i sekvens längs neuronet, vilket orsakar ett kontrollerat inflöde och utflöde av joner.
I båda processerna depolariseras nervcellens membran. Vid neurosynaptisk transmission leder inflödet av positivt laddade joner under en exciterande postsynaptisk potential (EPSP) till att den postsynaptiska cellen depolariseras. Vid nervledning orsakar öppnandet av natriumkanaler under aktionspotentialen ett kraftigt inflöde av natriumjoner, vilket depolariserar membranet och driver signalen framåt.
Efter varje aktionspotential följer en kort refraktärperiod då neuronet inte kan generera en ny impuls. Detta beror på att natriumkanalerna tillfälligt inaktiveras medan kaliumkanalerna aktiveras och repolariserar membranet. En liknande refraktärperiod ses efter neurosynaptisk transmission: den postsynaptiska cellen är då mindre mottaglig för nya stimuli, eftersom transmittorn tagits bort från synapsspalten och receptorerna befinner sig i ett tillfälligt desensibiliserat tillstånd.
Båda mekanismerna är kopplade till kroppens kemiska signalsubstanser. Nervledningen längs axonen sker elektrokemiskt, men när signalen ska överföras från en cell till en annan frisätts neurotransmittorer från den presynaptiska nervcellen. Dessa binder till receptorer på den postsynaptiska cellen och utlöser en förändring av membranpotentialen. De kemiska budbärarna utgör därmed den viktiga länken mellan nervledning och synaptisk signalöverföring.
Båda processerna gör det möjligt för signaler att färdas över långa distanser. Vid nervledning propageras aktionspotentialen längs neuronet, från cellkroppen till axonterminalerna. Vid den neurosynaptiska transmissionen passerar sedan signalen över synapsspalten till nästa nervcell, som kan föra impulsen vidare. Tillsammans säkerställer dessa mekanismer att information snabbt och effektivt når även de mest avlägsna delarna av kroppen.
Sammanfattningsvis delar neurosynaptisk transmission och nervledning flera gemensamma drag: jonrörelser över membranet, depolarisering, refraktärperioder, användning av kemiska budbärare samt förmågan att sprida signaler över långa sträckor. Genom att samverka bildar de grunden för allt som nervsystemet åstadkommer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online