MRT (magnetisk resonanstomografi), ofta kallad magnetkamera, är en medicinsk undersökning som använder magnetfält, radiovågor och en dator för att skapa detaljerade bilder av hjärnan och de omgivande vävnaderna. Med hjälp av MRT kan läkare studera blodflödet, hjärn- och ryggmärgsvätskan samt hjärnans blodkärl noggrant. I många fall ger en MR-undersökning tydligare bilder än datortomografi, en annan vanlig form av bilddiagnostik.
MR-undersökning av huvudet hjälper ofta läkare att ställa diagnos vid misstanke om hjärntumör. Tumörer, som kan vara antingen godartade eller elakartade (cancer), drabbar mest vuxna från 35 års ålder och uppåt, enligt American Brain Tumor Association. När en MR-undersökning görs på grund av misstänkt hjärntumör får patienten ibland injektioner av ett speciellt kontrastmedel, vilket gör det möjligt att tydligt synliggöra onormala tillväxtområden.
Eftersom MR-undersökningar av hjärnan visar problem med blodflödet används metoden ofta för att diagnostisera blödning i hjärnan (så kallad hjärnblödning) eller stroke, ett plötsligt avbrott i syretillförseln till hjärnan. Stroke inträffar när ett blodkärl i hjärnan brister och blodet sprids i området runt hjärncellerna, eller när ett blodkärl blockeras. Enligt National Institute for Neurological Disorders and Stroke kan en MR-undersökning av huvudet påvisa hjärnskador orsakade av stroke redan inom en timme efter händelsen.
Det är dock viktigt att komma ihåg att personer med vissa elektroniska implantat, exempelvis pacemaker eller cochleaimplantat, i regel inte kan genomgå MRT på grund av de starka magnetfälten. MR-undersökning av hjärnan används även för att diagnostisera hjärnblödningar som orsakas av trauma, till exempel vid huvudskador.
MR-undersökningar av hjärnan kan hjälpa läkare att diagnostisera och förstå avvikelser i hjärnans utveckling hos barn. Undersökningen kan ge värdefulla ledtrådar vid tillstånd som psykos, tvångssyndrom (OCD), epilepsi, autism och intellektuell funktionsnedsättning. MRT bidrar också till diagnos av cephala missbildningar, det vill säga problem med hjärnans strukturella utveckling, samt arteriovenösa missbildningar – ett cirkulationsfel där blodkärlen trasslar ihop sig på ett onormalt sätt.
Läkare rekommenderar ofta MR-undersökning av hjärnan för patienter med symtom på multipel skleros (MS), en kronisk sjukdom som stör kroppens nervsignaler till och från hjärnan. Med MRT kan läkare upptäcka lesioner, alltså skador eller förändringar, i hjärnans nervvävnad. Genom att kombinera kontrastmedel med undersökningen kan läkare dessutom avgöra vilka lesioner som har uppstått nyligen, vilket ger ledtrådar om hur snabbt sjukdomen fortskrider.
Flera nyare MRT-tekniker, bland annat magnetresonansspektroskopi, magnetiseringsöverföringsavbildning, diffusionstensormätning och funktionell MRT (fMRI), ger ännu mer detaljerad information vid diagnos av sjukdomar i nervsystemet – särskilt vid multipel skleros.
MR-undersökningar av hjärnan underlättar även diagnosen av vissa hormonella obalanser, ofta kopplade till hypofysen. Exempel på sådana tillstånd är akromegali (en sjukdom som orsakar förstorade ben och återkommande huvudvärk), galaktorré (mjölkflöde från bröstet utan koppling till graviditet eller förlossning) samt Cushings syndrom (en sjukdom som leder till överproduktion av stresshormonet kortisol).
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online