Epilepsi är en neurologisk sjukdom som kännetecknas av återkommande epileptiska anfall – korta episoder av onormal elektrisk aktivitet i hjärnan. Den exakta orsaken är ofta okänd, men sjukdomen kan bero på olika faktorer eller tillstånd som stör hjärnans normala funktion, exempelvis:
Hjärnskada eller trauma: Huvudskador, stroke eller andra former av hjärnskador kan leda till ärrbildning som stör den elektriska aktiviteten och ökar risken för anfall.
Genetiska faktorer: Vissa former av epilepsi har en genetisk komponent och kan förekomma i familjer. Att ha en släkting med epilepsi innebär dock inte att man själv utvecklar sjukdomen.
Utvecklingsavvikelser: Epilepsi kan ibland kopplas till avvikelser i hjärnans utveckling som uppstår före födseln eller under tidig barndom.
Infektioner: Vissa infektioner, som hjärnhinneinflammation (meningit) eller hjärninflammation (encefalit), kan orsaka inflammation i hjärnan och leda till anfall.
Metabola störningar: Obalanser i ämnesomsättningen, som lågt blodsocker (hypoglykemi) eller elektrolytrubbningar, kan påverka hjärnans funktion och utlösa anfall.
Tumörer: Mer sällan kan hjärntumörer orsaka anfall, särskilt om de sitter i områden som styr hjärnans elektriska aktivitet.
När anfallen utgår från ett väl avgränsat område i hjärnan som inte är involverat i vitala funktioner kan kirurgi övervägas som behandlingsalternativ. Detta kallas epilepsikirurgi eller resektiv kirurgi. Målet är att avlägsna den del av hjärnan som orsakar anfallen, samtidigt som den normala hjärnfunktionen bevaras så långt som möjligt.
Vilket ingrepp som utförs beror på var anfallsfokus ligger och hur omfattande det drabbade vävnadsområdet är. Här är de vanligaste kirurgiska metoderna:
Den vanligaste formen av epilepsikirurgi. En del av tinningloben (temporalloben) avlägsnas, oftast strukturer som hippocampus och amygdala. Ingreppet görs när anfallen utgår från tinningloben.
Här avlägsnas en del av pannloben (frontalloben). Ingreppet utförs när anfallen har sitt ursprung i pannloben.
Denna operation innebär att en del av hjässloben (parietalloben) tas bort och används för anfall som utgår från detta område.
Vid detta ingrepp avlägsnas en del av nackloben (occipitalloben), när anfallen har sitt ursprung där.
Här genomskäres corpus callosum, den fiberbunt som förbinder hjärnans två hemisfärer. Ingreppet görs vid anfall som involverar båda hemisfärerna och syftar till att hindra anfallen från att sprida sig.
Ett mycket omfattande ingrepp där en hel hjärnhalva avlägsnas eller kopplas bort. Det utförs sällan och reserveras för svår epilepsi som inte kan kontrolleras med andra behandlingsformer.
Resultaten av epilepsikirurgi beror på typen av epilepsi och var anfallsfokus ligger. I många fall kan operationen effektivt kontrollera eller till och med helt eliminera anfallen, vilket avsevärt förbättrar livskvaliteten för personer med epilepsi. Det är dock viktigt att komma ihåg att epilepsikirurgi är ett komplex ingrepp som bör övervägas noggrant, alltid i nära samråd med ett erfaret team av specialister inom neurologi och neurokirurgi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online