
Epilepsi är en sjukdom i hjärnan som yttrar sig i episoder av störd hjärnfunktion, så kallade epileptiska anfall, vilka orsakas av onormalt ökad hjärnaktivitet. Oftast är anfallen korta och orsakar endast liten skada på kroppen. I sällsynta fall kan anfallen dock vara så allvarliga att de leder till permanent psykisk eller fysisk skada, samt åtföljas av akut emotionell och psykologisk stress.
Det kanske mest kända symptomet vid epilepsi är själva anfallet. När anfall inträffar är de ofta våldsamma och oförutsägbara. Den drabbade kan förlora medvetandet, kollapsa, dregla, förlora kontrollen över urinblåsan och drabbas av kramper. Efter ett anfall är personen vanligtvis desorienterad och fysiskt utmattad.
Anfall förknippas med en kraftig topp i hjärnaktiviteten. Under ett anfall avfyras neuronerna i hjärnan upp till 500 gånger per sekund, vilket är betydligt snabbare än normalt. Förhöjd hjärnaktivitet hos personer med epilepsi kan förekomma då och då, eller i vissa fall hundratals gånger per dag, även utan synliga anfall.
Flera kroppsliga biverkningar kan uppstå till följd av ett epileptiskt anfall. Den drabbade kan exempelvis andas in vätska i lungorna, vilket kan leda till aspirationspneumoni. Anfall under graviditet har dessutom visat sig kunna orsaka vissa fosterskador. Det är också vanligt att personen oavsiktligt biter sig själv i tungan eller kinden under ett anfall, vilket ger yttre skador.
Skadorna på kroppen är ofta indirekta. En person som kollapsar kan till exempel slå huvudet hårt mot ett underlag, vilket orsakar trauma och skada. Anfall som inträffar under bilkörning eller vid hantering av tunga maskiner kan leda till mycket allvarliga kroppsskador.
Epilepsi förknippas ofta med förhöjd emotionell och psykologisk stress. Eftersom anfallen är oförutsägbara lever många med en konstant oro i vardagen. Ångesten handlar ofta om rädslan att förlora kontrollen över sin kropp, att dö, eller att inte kunna umgås med andra på ett normalt sätt. Många drabbade känner sig också utestängda från samhället och upplever en stark känsla av ensamhet.
I allvarliga fall kan epileptiska anfall leda till hjärnskador eller till och med döden, men sådana fall är mycket sällsynta. När det ändå händer rör det sig oftast om långvariga och våldsamma anfall. Två anfall som inträffar direkt efter varandra utan att medvetandet återvinner emellan, ett tillstånd som kallas status epilepticus, kan också orsaka allvarliga komplikationer och kräver akut vård.
Epilepsi är inte smittsamt, och det orsakas varken av intellektuell funktionsnedsättning eller psykisk sjukdom. Faktum är att epileptiska anfall i regel inte skadar hjärnans funktion på något avgörande sätt. Även om mycket allvarliga anfall ibland kan orsaka hjärnskador är skadorna oftast minimala. De flesta personer med epilepsi har fullt fungerande hjärna, och många har till och med en övergenomsnittlig intelligens.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online