Kortisolnivåer varierar beroende på vilken tid på dygnet som provet tas. Hos barn ligger de normala nivåerna mellan 3 och 21 mikrogram per deciliter (mcg/dl) i ett blodprov, eller mellan 83 och 580 nanomol per liter (nmol/l) i ett urinprov. Ett kortisoltest rekommenderas vanligtvis av en läkare för att undersöka sjukdomstillstånd eller avvikelser kopplade till hypofysen och binjurarna.
Kortisol är ett steroidhormon som bildas i binjurebarken. Det utsöndras som svar på adrenokortikotropt hormon (ACTH). När kortisolnivåerna mäts fungerar värdena som en indikator på hur väl hypofysen och binjurarna fungerar. Kortisol spelar dessutom en viktig roll i kroppens ämnesomsättning (energiomvandling) och hjälper kroppen att hantera stress.
Kortisoltest utförs oftast på förmiddagen och eftermiddagen, antingen som ett blodserumprov eller genom urinanalys. Hos barn ligger normalvärdet för ett morgonprov i blodet mellan 3 och 21 mcg/dl, medan ett eftermiddagsprov normalt ligger mellan 3 och 10 mcg/dl.
För urinprov är det normala intervallet hos barn 83 till 380 nmol/l på morgonen och 83 till 276 nmol/l på eftermiddagen. Hos nyfödda ligger blodvärdet mellan 1 och 24 mcg/dl, medan ett urinprov normalt visar 27 till 663 nmol/l.
Ett onormalt kortisolvärde kan vara ett tecken på sjukdom. Förhöjda nivåer kan tyda på Cushings syndrom, som orsakas av en överaktiverad binjure. Höga värden kan även ses vid lever- eller njursjukdom, hyperthyreos (överaktiv sköldkörtel), depression och fetma.
Låga kortisolnivåer kan indikera Addisons sjukdom, där kortisolproduktionen minskat till följd av skada på binjurarna. Låga värden kan också förekomma vid inre blödningar, huvudskador, infektioner och autoimmuna sjukdomar.
Kortisolnivåerna varierar under dagen. Den högsta nivån under ett dygn nås vanligtvis runt klockan 7–8 på morgonen, medan den lägsta nivån – så kallade vilonivån – observeras vid midnatt. För att få ett tillförlitligt resultat brukar provet därför ibland upprepas klockan 16, när nivåerna normalt har sjunkit.
Vissa läkemedel, livsmedel, medicinska ingrepp och hälsotillstånd kan påverka kortisolnivåerna vid provtagning. En vårdpersonal utför därför en fullständig kroppsundersökning och går igenom sjukdomshistoriken för att kunna tolka eventuella avvikelser i testresultatet korrekt.
Tillstånd som fysisk eller känslomässig stress, graviditet och hypoglykemi (lägt blodsocker) kan förändra testresultaten. Läkemedel som kan påverka ett kortisoltest innefattar bland annat p-piller, amfetaminer, kortikosteroider och östrogen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online