De olika formerna av demens: symtom, typer och behandlingsmöjligheter

Demens uppfattas ofta som en specifik sjukdom, men det är den faktiskt inte. Termen är ett samlingsnamn för flera olika tillstånd som förändrar hjärnan och ger upphov till en rad symtom som kan påverka en persons förmåga att utföra vardagliga sysslor. Medan vissa former av demens blir successivt mer försvagande över tid, går andra typer att behandla – och i vissa fall till och med vända helt.

Kännetecken och symtom

Det finns många symtom som kan tyda på demens. Personer med demens har ofta svårt att utföra uppgifter som kräver mental vakenhet och precision, exempelvis problemlösning samt vardagsaktiviteter som att köra bil och klä på sig. De kan också ha svårt att kontrollera sina känslor och drabbas av personlighetsförändringar, hallucinationer eller beteendeproblem som oro och agitation.

Vårdpersonal ställer diagnosen demens endast när medvetandet inte är påverkat och minst två hjärnfunktioner – till exempel språk och perceptionsförmåga – är nedsatta.

Olika typer av demens

Enligt USA:s National Institute of Neurological Disorders and Stroke delas de olika demensformerna in i flera kategorier:

• Kortikal demens orsakas av skador på hjärnbarken (cortex) och leder till problem med språk, minne, socialt umgänge och tänkande.
• Subkortikal demens beror på skador i hjärnan under cortex och ger problem med känslor, minne och rörelser.
• Progressiv demens försämras gradvis och minskar långsamt de kognitiva förmågorna.
• Primär demens orsakas inte av någon annan sjukdom.
• Sekundär demens beror på en fysisk skada eller annan sjukdom.

Progressiva demensformer

Välkända progressiva demensformer som blir värre med tiden inkluderar:

• Alzheimers sjukdom – uppstår när hjärnans nervceller (neuroner) långsamt förstörs under en period av sju till tio år.
• Frontotemporal demens – orsakas av nedbrytning av nervceller i hjärnans frontal- och tinninglober.
• Lewy body-demens – beror på onormala proteinansamlingar i hjärnan.
• Vaskulär demens – uppstår till följd av hjärnskador orsakade av funktionsstörda artärer.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demensformen och drabbar cirka 10 procent av amerikaner över 65 års ålder och nästan 50 procent av de äldre över 85 år.

Reversibla demensformer

I motsatt ände av spektrumet finns demensformer som kan vändas med rätt behandling. Sådana tillstånd uppträder ofta efter händelser som anoxi (när organer berövas syre, till exempel vid ett astmaanfall eller kvävning), uttorkning och undernäring, infektioner och immunproblem samt förgiftning.

Demensrelaterade sjukdomar

Många medicinska tillstånd ger också upphov till demensliknande symtom, exempelvis:

• Huntingtons sjukdom – en ärftlig sjukdom som gör att nervceller i hjärnan och ryggmärgen degenererar.
• Hiv (humant immunbristvirus) – förstör hjärnceller i takt med att sjukdomen utvecklas mot aids.
• Dementia pugilistica – orsakas av upprepade trauma mot huvudet.

Vissa rörelsestörningar, däribland Parkinsons sjukdom, är också kopplade till demenssymtom.