Vit substanssjukdom: symtom, orsaker och diagnos

Hjärnan består av grå substans och vit substans. Den vita substansen fungerar som hjärnans "kablage" – här löper de nervbanor som förmedlar signaler mellan hjärnans olika områden. Ungefär 60 procent av hjärnan utgörs av vit substans.

Om blodflödet till hjärnan avbryts, till exempel vid en stroke eller åderförkalkning, kan skador – så kallade lesioner – uppstå i den vita substansen. Tillståndet, som även kallas leukodystrofi, kan ge upphov till en rad olika symtom. I ett tidigt skede, när skadorna är begränsade, kan sjukdomen dock vara helt symtomfri och endast upptäckas vid undersökningar.

Diagnos

En magnetkameraundersökning (MRI) är det enklaste sättet att diagnostisera vit substanssjukdom. En av de vanligaste formerna av sjukdomen är multipel skleros (MS). Debutåldern för MS ligger oftast i 20-årsåldern för kvinnor och i 30-årsåldern för män.

Synstörningar

Symtomen varierar beroende på orsak och var i hjärnan skadorna sitter. Vid multipel skleros är synrubbningar ett av de vanligaste symtomen. När myelinet – det skyddande höljet kring nerverna – bryts ned avbryts de visuella signalerna, vilket påverkar synförmågan.

PML

Vit substanssjukdom kan också ge en lätt nedsatt muskelstyrka eller en svag känsla av svaghet i armar och ben. Ibland uppstår koncentrationssvårigheter och nedsatt koordination. Om sjukdomen orsakas av progressiv multifokal leukoencefalopati (PML), en allvarlig komplikation vid aids, tolkas dessa diskreta förändringar ofta felaktigt som trötthet eller biverkningar av mediciner.

Övriga symtom

Personer med vit substanssjukdom får ofta förändrat talspråk, särskilt i takt med att sjukdomen fortskrider. Huvudvärk och epileptiska anfall kan också förekomma om specifika områden i hjärnan drabbas.

Encefalomyelit

Encefalomyelit, en inflammation i hjärna och ryggmärg, kan orsaka vit substanssjukdom. Personer med denna orsak lider ofta av ihållande utmattning, och symtomen förvärras vid fysisk ansträngning. Muskelryckningar, synrubbningar, domningar, sämre cirkulation samt ökad känslighet för ljus, kemikalier och livsmedel är vanliga besvär. Huvudvärk och influensaliknande symtom förekommer också ofta hos drabbade.

Koncentration och minne

Skador på den vita substansen kan göra det svårt att hitta ord, tala flytande, orientera sig i omgivningen och minnas saker. Koncentrationsförmågan påverkas ofta, liksom sömnvanor och humör.

Mentala och fysiska förändringar

Vid leukodystrofi ses vanligen en gradvis försämring av både den mentala och den fysiska förmågan. Hörseln påverkas och beteendet förändras, men det mest framträdande symtomet är den långsamma, successiva förändringen av personens mentala och fysiska funktioner. Uppptäcks tillståndet i ett tidigt skede finns det ofta goda möjligheter till behandling.