Neuroner är inte begränsade till hjärna & ryggmärg
Medan det centrala nervsystemet (CNS) innehåller majoriteten av neuroner, finns betydande populationer över hela kroppen.
1. Perifera nervsystemet (PNS)
- Sensoriiska neuroner: Dorsala rotganglier (DRG) – cellkroppar för beröring, temperatur, smärta, proprioception från hud, muskler, leder.
- Motoriska neuroner: Ventrol horn i ryggmärg → axonner ut via ventralla rötter → neuromuskulära synapser.
- Autonoma ganglier:
- Sympatiska: Paravertebrala (kedja) & prevertebrala ganglier (coeliacus, mesentericus).
- Parasympatiska: Terminala ganglier nära/i målorgan (ciliaris, pterygopalatinus, submandibularis, oticus, cardiacus, pulmonalis, entericus).
2. Enteriskt nervsystem (ENS) – "Det andra hjärnan"
- ~100–500 miljoner neuroner inbäddade i tarmvägg (myenterisk/Auerbachs & submukös/Meissners plexus).
- Styr peristaltik, sekretion, blodflöde, immuninteraktion – autonomt och via CNS kommunikation (vagusnerv).
- Använder >30 neurotransmittorer (serotonin, dopamin, acetylkolin, GABA).
3. Specialiserade sansorgan
- Retina (fotoreceptorer, bipolära, ganglionceller) – tekniskt CNS-ursprung men perifer läge.
- Luktpitel (bipolära neuroner).
- Vestibulära & cochleära hårsceller (specialiserade mekanoreceptorer).
4. Neuroendokrina celler
- Binjurebark (modifierade postganglionära sympatiska neuroner → adrenalin/noradrenalin).
- Carotiskropp glomusceller (kemoreceptorer).
Klinisk relevans
- Perifera neuropatier (diabetisk, cytostatikainducerad) påverkar DRG/axon.
- Autonom dysfunktion (POTS, gastropares) innefattar gangliella/ENS-neuroner.
- Parkinsons: Lewy-kroppar i ENS föregår CNS-symtom.
Neuroner är distribuerade genom hela kroppen, bildande ett integrerat nätverk för sensation, rörelse och homeostas.
