Adrenalin – som ibland också kallas epinefrin – är ett hormon som utsöndras från binjuremärgan. Det fungerar dessutom som en signalsubstans i centrala nervsystemet och frisätts av nervceller. Frisättningen av adrenalin kan kopplas samman med epileptiska anfall, vilket gör sambandet mellan hormonet och anfall till ett viktigt ämne inom neurologin.
Neurologen Mark Spitz, chef för University of Colorados epilepsicentrum, förklarar att det under epileptiska anfall "frisätts stora mängder adrenalin" i kroppen.
Han menar att detta stöds av ett tydligt mönster: många personer med anfallshistorik som avlidit plötsligt uppvisar tecken på oregelbundna hjärtrytmer samt andra former av hjärtskador. Den abrupta frisättningen av adrenalin under ett anfall belastar cirkulationssystemet kraftigt, vilket ökar trycket på hjärtat och i förlängningen kan leda till bestående skador.
Plötslig oförklarlig död vid epilepsi, förkortat SUDEP (Sudden Unexpected Death in Epilepsy), är en medicinsk benämning för ett fenomen som endast drabbar en mindre grupp av patienter. Enligt Mayo Clinic dör färre än 1 av 1 000 personer med epilepsi av detta tillstånd, vilket gör risken relativt låg – men inte försumbar för dem som drabbas.
I diskussionsforum på webbplatser som Epilepsy.com reser många patienter frågor om huruvida adrenalin kan vara en utlösande orsak till anfall. Mayo Clinics officiella webbplats listar dock inte specifikt adrenalin som en känd orsak. Å andra sidan anger hälsokällor som Epilepsy Action att stress kan utlösa ett anfall – vilket i sin tur kan leda till att stora mängder adrenalin frisätts i kroppen. Sambandet är alltså komplext: stress och adrenalin kan bidra till anfall, samtidigt som själva anfallet triggar ytterligare adrenalinfrisättning som belastar hjärtat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online