Blod är en livsuppehållande vätska som består både av celler och av ett flytande parti. En av dessa komponenter – plasma – spelar en central roll inom modern sjukvård. Från patienter med svåra brännskador till kirurgiska patienter drar många nytta av plasma samt av produkter framställda ur plasma, exempelvis antikroppar och koagulationsfaktorer.
Blod består av flera olika delar. De cellulära komponenterna omfattar röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. Den flytande delen innehåller bland annat proteiner och vatten, och utgör cirka 55 procent av blodets totala volym.
Om blodet får stelna kallas den kvarvarande vätskan för serum, som saknar koaguleringsproteiner. Tillsätter man i stället antikoagulantia till blodet benämns den flytande delen plasma. Plasma innehåller alla koagulationsfaktorer samt övriga proteiner som inte ingår i koaguleringsprocessen. För att bevara sina egenskaper fryses plasma ofta snabbt ned till så kallad färskfryst plasma, som sedan kan lagras tills den behövs.
Plasma används för att ersätta förlorad vätska och viktiga blodproteiner hos patienter med omfattande brännskador. När huden skadas förlorar den sin förmåga att hålla kvar kroppsvätskor, och kroppen börjar då föra vätska från blodbanorna ut i vävnaderna för att kompensera förlusten.
Resultatet blir ett sänkt blodtryck, vilket hotar syresättningen av perifera vävnader. Genom transfusion av donerad plasma kan blodvolymen och blodtrycket återställas, vilket ofta är livräddande i akutskedet.
När kroppen utsätts för smittämnen producerar de vita blodkropparna antikroppar som en del av immunförsvaret. Dessa proteiner cirkulerar fritt i plasman och riktar sig mot specifika organismer, beroende på vilka smittor kroppen exponerats för.
Vissa sjukdomar och mediciner kan försvaga immunsystemets förmåga att bilda egna antikroppar. Ur donerad plasma kan antikroppar därför renframställas och ges till patienter med nedsatt immunförsvar eller till dem som behandlas med immunhämmande läkemedel.
Eftersom plasma innehåller alla koagulationsfaktorer kan personer med medfödd eller förvärvad brist på dessa faktorer få ersättningsbehandling med preparat framställda ur donerad plasma. Detta är särskilt viktigt för patienter med blödarsjuka.
Också patienter som fått en överdos av blodförtunnande medicin kan hjälpas med en plasmatransfusion, eftersom plasma motverkar läkemedlets effekt och minskar blödningsrisken. Inom kirurgin används dessutom biologiska vävnadslim baserade på koagulationsproteiner som alternativ till traditionella suturer vid reparation av skärsår.
Frivilliga givare kan donera plasma via sin lokala blodbank eller blodcentral. En donation tar högst en timme och kan upprepas med ungefär fyra veckors mellanrum.
Under plasmadonationen separeras blodets celler från plasman i en maskin, varefter cellerna återinförs i givaren – en process som kallas aferes. Även den som donerar en hel blodenhet bidrar med plasma, men donationer där endast plasma tas ut ger betydligt större mängder plasma per tillfälle.
Att bli plasmadonator är ett enkelt sätt att bidra till vården. Produkterna från din donation kan komma till användning vid allt från akuta trauman och brännskador till behandling av patienter med kroniska blödnings- och immunsjukdomar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online