Blodkärlen utgör den del av cirkulationssystemet som ansvarar för att transportera blod genom hela kroppen. Systemets tre huvudtyper av blodkärl är artärer, vener och kapillärer. Människans och grisens cirkulationssystem är i stort sett mycket lika vad gäller både struktur och funktion – en av anledningarna till att grisen ofta används som modellorganism inom kardiovaskulär forskning. Det finns dock några skillnader, framför allt när det gäller anatomin och loppet för karotisartärerna och iliacartärerna.
Hos både människa och gris består cirkulationssystemet huvudsakligen av hjärtat, blodet och blodkärlen. Systemens främsta uppgift är att transportera blod, syre och näringsämnen till alla delar av kroppen samt att avlägsna avfallsprodukter.
Artärerna hos båda däggdjuren transporterar blod från hjärtat ut till lungorna och resten av kroppen. Man skiljer mellan två huvudtyper: de pulmonala (lungnära) artärerna och de systemiska artärerna. Aorta är den största artären i däggdjurets cirkulationssystem och utgör utgångspunkten för det systemiska blodflödet.
Venerna transporterar i båda systemen blod tillbaka från kroppen till hjärtat. De fyra huvudtyperna är pulmonala vener, systemiska vener, djupa vener och ytliga vener. Till skillnad från artärerna arbetar venerna under lägre tryck och har klaffar som hindrar blodet från att flyta baklänges.
Kapillärerna hos både människa och gris är extremt små blodkärl som genomborrar kroppens vävnader. Deras främsta funktion är att bilda övergången mellan artärer och vener samt att möjliggöra utbytet av syre, näringsämnen och avfall mellan blodet och vävnaderna.
Iliacartärerna finns i bäckenet och försörjer nedre delen av kroppen med blod. Här finns en tydlig skillnad mellan arterna: människan har en gemensam iliacartär (a. iliaca communis) som delar sig i en yttre och en inre gren. Hos grisen delar sig däremot den yttre och den inre iliacartären direkt från aortan – grisen saknar alltså en gemensam iliacartär.
Karotisartärerna försörjer huvudet och halsen med syrerikt blod hos båda däggdjuren. Även här skiljer sig anatomin åt. Hos grisen delar sig höger och vänster gemensam karotisartär från den brachiocefaliska artären, som i sin tur avgår från den så kallade bicarotidstammen. Människan saknar denna bicarotidstam: istället delas vänster gemensam karotisartär direkt från aortan, medan höger gemensam karotisartär förgrenar sig från den brachiocefaliska artären.
Överlag är blodkärlssystemen hos gris och människa uppbyggda på samma sätt, med samma grundläggande komponenter: artärer, vener och kapillärer. De mest framträdande skillnaderna ligger i hur iliacartärerna och karotisartärerna förgrenar sig från aortan. Trots dessa anatomiska olikheter gör de stora likheterna grisen till ett värdefullt djurmodell inom medicinsk forskning, exempelvis vid studier av hjärt-kärlsjukdomar och transplantationsmetoder.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online