
Förmaksflimmer är en av de vanligaste hjärtrytmrubbningarna och innebär att förmaken slår oregelbundet och ofta snabbare än normalt. Vissa personer löper större risk att utveckla tillståndet, framför allt på grund av underliggande sjukdomar eller livsstilsfaktorer. Här går vi igenom de viktigaste riskfaktorerna.
Ålder: Risken att utveckla förmaksflimmer ökar markant med stigande ålder. Tillståndet är betydligt vanligare hos personer över 65 år.
Kön: Män drabbas oftare än kvinnor, även om kvinnors risk också ökar med åldern.
Etnicitet: Studier visar att svarta personer har en något högre risk för förmaksflimmer jämfört med vita personer.
Förmaksflimmer kan gå i arv. Har du en nära anhörig – exempelvis en förälder, syskon eller ett barn – som har haft tillståndet, ökar även din egen risk.
Obehandlat högt blodtryck (hypertoni) är en av de allra viktigaste riskfaktorerna för förmaksflimmer. Det belastar hjärtat över tid och kan förändra dess struktur och funktion.
Övervikt: Både övervikt och fetma ökar risken för förmaksflimmer, delvis genom den extra belastning som läggs på hjärtat.
Diabetes: Personer med diabetes löper högre risk att utveckla hjärtrytmrubbningar, inklusive förmaksflimmer.
Flera former av hjärtsjukdom ökar risken, bland annat kranskärlssjukdom, klaffsjukdom i hjärtat samt hjärtsvikt. En skadad eller överbelastad hjärtmuskel blir mer mottaglig för rytmstörningar.
Sömnapné, som kännetecknas av upprepade andningsavbrott under sömnen, är starkt kopplat till förmaksflimmer. Obehandlad sömnapné bör därför alltid utredas vid rytmrubbningar.
Både låg sköldkörtelfunktion (hypotyreos) och överfunktion (hypertyreos) kan påverka hjärtats rytm och öka risken för förmaksflimmer.
Alkohol: Stora mängder alkohol kan utlösa förmaksflimmer, särskilt hos yngre människor. Även återkommande kraftig konsumtion vid enstaka tillfällen ökar risken.
Rökning: Cigarettökning är kopplad till en ökad risk för både hjärt-kärlsjukdom och förmaksflimmer.
Vissa läkemedel: Vissa preparat, såsom vissa antidepressiva medel, antihistaminer och avsvällande läkemedel, kan utlösa eller förvärra förmaksflimmer. Fråga alltid din läkare eller apotekspersonal om du är osäker.
Det är viktigt att komma ihåg att en eller flera av dessa faktorer inte garanterar att du kommer att drabbas av förmaksflimmer. Genom att känna till dina risker och aktivt hantera dem – exempelvis behandla högt blodtryck, gå ner i vikt, sluta röka och begränsa alkoholen – kan du dock minska risken betydligt. Upplever du symtom som hjärtklappning, oregelbunden puls, yrsel eller andnöd bör du kontakta vården för en undersökning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online