Hörseln är vår förmåga att uppfatta ljud, och den spelar en central roll i hur vi kommunicerar och upplever världen omkring oss. Människor kan förlora sin hörsel av många olika skäl – på grund av sjukdomar, ärftliga faktorer eller det naturliga åldrandet. Hörselnedsättning kan variera kraftigt i svårighetsgrad, från att man har svårt att uppfatta vissa ljud vid specifika decibelnivåer till total dövhet.
Medfödd hörselnedsättning syftar på hörselskador som har genetisk bakgrund. Vissa tillstånd orsakas av kromosomavvikelser som påverkar hörseln redan från födseln. Exempel på sjukdomar som kan leda till medfödd hörselnedsättning är Treacher Collins syndrom, Alports syndrom, Downs syndrom och Crouzons syndrom. Många av dessa tillstånd medför även andra avvikelser, såsom njurproblem, missbildningar i skallen och synnedsättning.
Behandlingen av medfödd hörselnedsättning varierar beroende på svårighetsgraden. Den kan sträcka sig från enkla lösningar, som ett ledande huvudband som kompenserar för missbildade öron, till cochleaimplantat för personer med grav hörselskada eller total dövhet.
Barn som föds för tidigt löper ökad risk att utveckla hörselnedsättning. Enligt en rapport av läkarna David E. Trachtenbarg och Thomas B. Goleman, publicerad i American Family Physician, drabbas ungefär 5 procent av alla barn födda före graviditetsvecka 32 av en betydande hörselnedsättning innan de fyller fem år.
Alla nyfödda screenas därför rutinmässigt för hörselnedsättning. Tidig upptäckt gör det möjligt att sätta in intensiva behandlingar och tekniska hjälpmedel, exempelvis hörapparater, vilket ger barnet bästa möjliga förutsättningar för språkutveckling och kommunikation.
Mellanöreinflammation, även kallad otitis media, uppstår när mellanöret blir inflammerat på grund av vätskeansamling. Öroninfektioner är mycket vanliga hos barn och är oftast ofarliga. Svåra infektioner som involverar innerörat, samt återkommande infektioner, kan dock leda till långvarig hörselnedsättning hos små barn.
Barn drabbas oftare än vuxna eftersom deras örontrumpeter är mindre och smalare, vilket gör det svårare för vätska att rinna ut. Upprepade infektioner kan skada benen i mellanörat och försämra deras förmåga att överföra ljud. Hörselnedsättningen kan vara tillfällig, men efter upprepade infektioner finns risk att den blir permanent.
Vissa läkemedel kan skada hörseln, särskilt när de tas i höga doser. Läkemedel som är skadliga för hörselorganet kallas ototoxiska läkemedel. Exempel inkluderar acetylsalicylsyra (aspirin), cytostatika som används vid kemoterapi, diuretika (vätskedrivande mediciner) samt vissa antibiotika.
I vissa situationer finns det inget alternativ, och patienten måste väga risken för hörselnedsättning mot risken med den underliggande sjukdomen, exempelvis cancer. Det är därför viktigt att hörseln övervakas regelbundet under behandling med sådana läkemedel.
När vi åldras försämras ofta förmågan att uppfatta ljud. Denna process kan påbörjas redan i tjugoårsåldern, men blir vanligtvis märkbar mycket senare. Åldersrelaterad hörselnedsättning kallas presbyakusi och är ett mycket vanligt tillstånd som många börjar lägga märke till runt femtioårsåldern.
Tillståndet beror ofta på att sinnescellerna i innerörat gradvis slits ner över tid. Lyckligtvis kan åldersrelaterad hörselnedsättning i de flesta fall behandlas effektivt med hörapparater, vilket avsevärt förbättrar livskvaliteten för den drabbade.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online