Den första insulinpumpen utvecklades 1963 av Dr. Arnold Kadish i Los Angeles, Kalifornien. Apparaten, som var lika stor som en vuxens ryggsäck, levererade både glukagon och insulin. Sedan dess har medicinsk och elektronisk teknologi gjort enorma framsteg, och dagens insulinpumpar är små, datoriserade och extremt exakta.
Med den första serietillverkade insulinpumpen på 1970-talet förväntades flera dagliga insulininjektioner bli ett minne blott. Pumpen, som påminde om en stor blå tegelsten och därför fick just det smeknamnet, hade dock ingenting med användarvänlighet att göra. Felaktig dosering var ett potentiellt livsfarligt problem, vilket gjorde att många patienter återgick till traditionella injektioner.
Insulinpumparna under 1980-talet fortsatte att vara oprecisa och otympliga. De saknade kontroller och för att justera insulindosen krävdes en skruvmejsel. De flesta diabetiker som kvalificerade sig för pumpbehandling valde att avstå, just på grund av de svårigheter som hanteringen innebar.
På 1990-talet bidrog snabb global kommunikation tillsammans med tekniska framsteg till att göra insulinpumparna mer användarvänliga. De blev mindre och smartare, med funktionella kontroller som möjliggjorde interaktion med patienten. Trots detta kunde de fortfarande inte leverera exakta insulindoser, och episoder av hypoglykemi (lågt blodsocker) var vanliga bland användarna.
Det nya millenniet inledde en ny era av slanka, strömlinjeformade och intelligenta pumpmodeller. Framsteg inom datorkretsteknik gjorde funktioner möjliga som den ursprungliga uppfinnaren aldrig kunnat drömma om. Med en storlek som en personsökare kommer dessa pumpar med nedladdningsbar, uppgraderbar och programmerbar mjukvara. De erbjuder alternativ som temporära basaldoser, utdragna bolusdoser, flera olika infusionsset och till och med vibrationsfunktion. Den minsta modellen väger endast cirka 54 gram (1,9 uns) och samtliga har standardiserad vattenavvisande egenskap.
Alla de avancerade funktionerna hos denna generation pumpar gör det möjligt för användarna att uppnå en betydligt striktare blodsockerkontroll. Bland andra fördelar märks flexibilitet vid måltider, hög precision, omedelbar insulintillförsel och lägre risk för hypoglykemi. Pumparna efterliknar bukspottkörtelns funktion och har kontinuerlig blodsockerövervakning, vilket eliminerar behovet av återkommande mätningar med glukosmätare.
Vissa pumpanvändare upplever viktuppgång, men med hjälp av en dietist kan detta undvikas om rådgivning ingår redan vid införandet av pumpen. Pumpsystem kan vara kostsamma, flera infusionsset krävs och dessa måste bytas varannan till var tredje dag. Du bär pumpen konstant, vilket i början kan kännas obekvämt, men med tiden blir det en självklar del av vardagen.
Enligt American Diabetes Association är den allvarligaste risken vid pumpanvändning debut av diabetisk ketoacidos (DKA). Detta orsakas av insulinbrist i kroppen och kan bero på att katetern lossnat. DKA kan leda till koma och död. Upplever du illamående eller kräkningar ska du omedelbart söka medicinsk hjälp.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online