När kroppen infekteras av svininfluensaviruset aktiveras immunförsvaret på flera olika sätt för att bekämpa infektionen. Här går vi igenom kroppens försvarsmekanismer steg för steg.
Kroppens första försvarslinje består av fysiska barriärer som huden och slemhinnorna. Dessa fungerar som en skyddande mur som hindrar viruset från att ta sig in i kroppen från början.
Om viruset lyckas tränga igenom de fysiska barriärerna tar det medfödda immunförsvaret vid. Detta omfattar olika immunceller, bland annat makrofager och naturliga mördarceller (NK-celler), som kan känna igen och förstöra infekterade celler.
Interferoner – proteiner som utsöndras av infekterade celler – hjälper dessutom till att begränsa virusets replikation och spridning i kroppen.
Det adaptiva immunförsvaret är mer specifikt men tar några dagar att utvecklas fullt ut. Det innefattar produktion av antikroppar av B-celler samt aktivering av T-celler, som kan rikta in sig på och förstöra infekterade celler.
Antikropparna binder till viruset och hindrar det från att infektera nya celler, medan T-cellerna direkt dödar infekterade celler eller hjälper B-cellerna att producera fler antikroppar.
När infektionen har bekämpats behåller kroppen så kallade minnes-B-celler och minnes-T-celler. Dessa celler "kommer ihåg" viruset, vilket gör att immunförsvaret kan reagera snabbare och kraftfullare om samma virus skulle dyka upp igen.
Vaccin mot svininfluensa stimulerar immunsystemet att bilda antikroppar och minnesceller utan att orsaka den faktiska sjukdomen. På så sätt är kroppen förberedd att bekämpa viruset om du skulle utsättas för det i framtiden.
Kroppens immunförsvar är oftast effektivt när det gäller att bekämpa infektioner som svininfluensa. Trots detta är det viktigt att vidta förebyggande åtgärder för att minska risken för smitta – exempelvis god handhygien och vaccination – samt att söka medicinsk vård om symtom uppstår.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online