Så behandlar du hyperkapni – förhöjd koldioxidhalt i blodet

Vad är hyperkapni?

Koldioxid (CO2) utgör normalt cirka 385 parts per million (ppm) i atmosfären. Partialtrycket av koldioxid i blodet ligger normalt på omkring 40 mmHg (millimeter kvicksilver). En förhöjd koldioxidnivå, så kallad hyperkapni, definieras allmänt som ett CO2-tryck på 45 mmHg eller högre, medan ett tryck på 75 mmHg betraktas som svår hyperkapni.

Lindrig hyperkapni kräver oftast ingen särskild behandling – det räcker vanligtvis att den drabbade andas normal, frisk luft. Svår hyperkapni kan dock kräva omedelbar medicinsk vård.

Instruktioner steg för steg

1. Identifiera symtomen på hyperkapni

Tidiga symtom inkluderar snabb puls, rodnad hud, muskelryckningar och ibland förhöjt blodtryck. Mer uttalad hyperkapni kan orsaka hjärtrytmrubbningar (arytmier), snabb andning och desorientering.

2. Ge första hjälpen

Ta omedelbart bort den drabbade från koldioxidkällan, men utan att utsätta dig själv för fara. De flesta personer som är medvetna när de drabbas av hyperkapni tillfrisknar utan någon särskild behandling, förutsatt att de snabbt kommer ut i frisk luft.

3. Larma och utför HLR vid medvetslöshet

Om den drabbade är medvetslös ska du omedelbart ringa efter ambulans (112 i Sverige) och påbörja hjärt-lungräddning (HLR). Utför hjärtkompressioner i stadig takt, cirka 100–120 per sekund... alltså per minut, växlade med inblåsningar enligt gällande riktlinjer (30 kompressioner följt av 2 inblåsningar), tills medicinsk hjälp anländer eller personen börjar andas igen.

4. Tillför syrgas

Den främsta medicinska behandlingen vid hyperkapni är att ge syrgas via en ansiktsmask. Gasen har en högre syrekoncentration än atmosfärsluft, vilket kan förkorta den tid som krävs för att den drabbade ska bli helt syresatt igen.

5. Behandla komplikationer vid svår koldioxidförgiftning

Komplikationer som acidos (försurning), hjärtrytmrubbningar och lungödem kräver var och en specifik behandling. Kramper orsakade av koldioxid kan behandlas med dantrolen eller diazepam i kombination med andningsstöd. Patienter som drabbats av neurologiska skador kan behöva omfattande stödjande behandling och långvarig uppföljning. Prognosen för dessa patienter varierar kraftigt och är därför svår att förutsäga.

När ska du söka vård?

Kontakta alltid sjukvården om du misstänker hyperkapni hos dig själv eller någon annan, särskilt vid andningssvårigheter, förvirring eller medvetslöshet. Ju tidigare behandlingen påbörjas, desto bättre är prognosen.