Barn med sensoriska funktionsnedsättningar, som oftast kännetecknas av syn- eller hörselnedsättning, har ett stort behov av rätt stöd i klassrummet. Enligt University of Northern Coloradas National Center for Severe and Sensory Disabilities avslutar färre än 50 procent av eleverna med lågfrekventa funktionsnedsättningar, däribland sensoriska funktionsnedsättningar, gymnasiet med examen. Även om assistenter och hjälpmedel kan underlätta barnens lärande är det i slutänden lärarens ansvar att säkerställa att eleverna får det stöd de behöver.
För barn med lindriga hörsel- eller synnedsättningar är ett bra första steg att kontrollera att barnets plats och belysningen i klassrummet är tillräckliga för att barnet ska kunna se och höra vad som sker. Elever med en lätt synnedsättning kan behöva sitta närmare visuella hjälpmedel, eller få möjlighet att granska föremål på nära håll efter att de visats för hela klassen. Elever med en lätt hörselnedsättning kan behöva sitta närmare talaren eller kunna se talarens ansikte tydligt under talet.
Barn med synnedsättningar förlitar sig på auditiv och taktil information i klassrummet. En lärare som i hög grad använder visuella hjälpmedel och demonstrationer missgynnar därför oavsiktligt dessa elever. Det kan kännas enkelt att främst förlita sig på muntlig undervisning, men barn med synnedsättning har stor nytta av mer praktiska aktiviteter. I stället för – eller utöver – att visa klassen bilder på ett djur kan läraren exempelvis dela ut modeller eller figurer att känna på och leka med, låta barnen forma egna modeller i lera samt uppmuntra dem att herefterera djurets beteende genom rolllek.
När läraren vänder sig till en klass som inkluderar ett barn med hörselnedsättning är kroppshållningen viktig: tala aldrig med ryggen vänd mot gruppen och blockera aldrig ansiktet med händer eller visuella hjälpmedel. Se alltid till att ha barnets uppmärksamhet innan du börjar tala. Även om det kan kännas ovant i början hjälper det ofta att använda fler gester, tydliga ansiktsuttryck och att illustrera det du berättar om. Barn med hörselnedsättning har dessutom stor nytta av praktiska aktiviteter och rollspel, och brukar trivas bra i undervisning i större grupp där de kan iaktta hur andra barn utför det som förväntas av dem.
Eftersom barn med både syn- och hörselnedsättning måste bygga sin inlärning på taktila och erfarenhetsbaserade kunskaper är individuell undervisning och arbete i smågrupper avgörande för dem. Trygghet och säkerhet är också centrala faktorer, eftersom dessa barn inte kan lära sig om de inte känner sig trygga. En framgångsrik pedagogisk strategi för barn med dubbla sensoriska nedsättningar bör därför bygga på konsekvens och regelbundna möjligheter till praktiskt, erfarenhetsbaserat lärande.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online