Protesområdet handlar om konstgjord ersättning av mänskliga kroppsdelar. Protetiska hjälpmedel används vanligtvis efter operation eller amputation för att återge rörlighet, utseende eller ofta båda delarna. På senare år har användningsområdena dessutom utökats till att omfatta behandling av sjukdomar och skador.
De äldsta kända proteserna, bland annat de som hittats på egyptiska mumier från 710 f.Kr., var enkla konstruktioner av pappmaché och trä. Idag tillverkas olika typer av proteser med livsliknande precision och ultramoderna material. Här går vi igenom de viktigaste kategorierna.
Kosmesis är benämningen på den finessfulla konsten att få artificiella lemmar att likna sina naturliga motsvarigheter. Livsliknande lemmar kan numera tillverkas av silikon. Konstgjorda händer och fötter kan efterlikna rörelser samt kännas och se ut som äkta hud.
De kosmetiska proteserna är formanpassade, fästs med sug eller lim och skräddarsys för varje individ. Detaljgraden är imponerande – proteserna kan återskapa en persons pigmentering, ådror, fräknar och till och med naglar.
En transradial protes ersätter en arm som saknas under armbågen, medan en transhumeral protes ersätter en arm som saknas ovanför armbågen. Vanliga utföranden bygger på metall, plastskal och krokliknande greppfunktioner.
När det gäller ben ersätter en transtibial protes ett ben som saknas under knäet, medan en transfemoral protes ersätter ett ben som saknas ovanför knäleden.
Neuroproteser är ett framväxande medicinskt område som prövas för att hjälpa människor med hjärnrelaterade sjukdomar och tillstånd. Neuromotoriska implantat kan påverka hjärnans styrning av muskler, medan neurokognitiva enheter kan stödja tankeförmåga, minne och språkkunskaper.
Patienter med huvudtrauma, autism samt hjärnkemiska störningar som schizofreni och Parkinsons sjukdom kan i framtiden kunna använda neuroproteser för att bättre kontrollera sina symtom.
Hörimplantat gör det möjligt för personer med svår hörselnedsättning att bearbeta ljud och lära sig tala. Ett så kallat cochleaimplantat består av en del som placeras bakom örat och en annan del som opereras in under huden. Komponenterna inkluderar en mikrofon, en talprocessor samt en sändare och mottagare som omvandlar ljud till elektriska impulser. Elektroder samlar upp impulserna och skickar dem till olika områden i hörselnerven.
Andra exempel på implantat är penisproteser, som kan korrigera manlig erektionsdysfunktion orsakad av trauma, samt tandimplantat som återställer ett naturligt leende. Bröstproteser används efter mastektomi för att hjälpa kvinnor att återfå en positiv kroppsuppfattning.
Inom protesforskningen växer ett spännande område som använder implanterade och datorövervakade biosensorer, liknande dem som används inom robotiken. Sensorerna fångar upp signaler från hjärnan, nerver och muskler för att styra artificiella lemmar.
Datorstyrda kroppsdresser, kopplade till kirurgiskt implanterade sensorer, kan i framtiden hjälpa personer med ryggmärgsskador att gå igen. Tekniken befinner sig dock fortfarande på det experimentella stadiet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online