
Informerat samtycke är en grundläggande princip inom medicinsk etik och sjukvårdspraxis. Det innebär att patienten ska få all relevant information om en planerad behandling eller ett ingrepp – inklusive dess fördelar, risker och möjliga alternativ – innan hen fattar ett beslut om att gå med på det. Det finns dock vissa situationer där behandling kan ges utan att informerat samtycke inhämtas i förväg.
I livshotande situationer där det inte finns tid att inhämta samtycke får akut medicinsk behandling ges utan patientens uttryckliga godkännande. Syftet är att rädda livet och förhindra ytterligare skada.
Om en patient är medvetslös eller på annat sätt inte kan fatta beslut själv kan behandlingen påbörjas utan dennes samtycke. I sådana fall inhämtas i stället godkännande från en lagligt utsedd företrädare, till exempel make eller maka, förälder eller förvaltare.
I flera länder gäller att om en vuxen patient bedöms sakna förmåga att fatta beslut om sin egen vård, får en lagligt auktoriserad företrädare samtycka till behandling på patientens vägnar.
Inom forskning eller vid experimentella behandlingar kan patienter frivilligt avsäga sig rätten till informerat samtycke genom att skriftligen godkänna sitt deltagande. Detta bör dock bara ske efter en noggrann genomgång av de risker och fördelar som ingreppet innebär.
I sällsynta fall kan ett domstolsbeslut åsidosätta kravet på informerat samtycke, exempelvis när det bedöms nödvändigt för patientens välbefinnande eller av hänsyn till den allmänna hälsan.
Det är viktigt att komma ihåg att även när informerat samtycke inte uttryckligen inhämtats, har vården alltid en skyldighet att agera i patientens bästa intresse och ge den vård och behandling som behövs.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online