
De emotionella stadierna vid anpassning till en funktionsnedsättning liknar i hög grad processen att bearbeta sorg. Det finns inga fastställda tidsgränser för hur länge en person stannar i varje stadium, men varje fas är avgörande för att personen ska kunna acceptera verkligheten av att leva med och hantera sin funktionsnedsättning. Att förstå dessa stadier kan underlätta för både den drabbade och för anhöriga och närstående.
Chocken upplevs ofta kort efter att en person upptäcker sin funktionsnedsättning. Denna känsla kan pågå allt från några timmar upp till flera dagar. En person i detta stadium kan känna en form av domning, både fysiskt och emotionellt, en överväldigande depersonalisering samt en djup känsla av förlust. Det är kroppens och psykets sätt att skydda sig mot en övermäktig verklighet.
Förnekelse är ett försvarsmekanism och en hanteringsstrategi som hindrar personen från att helt acceptera verkligheten i sin situation – att hen har en funktionsnedsättning. I detta stadium kan personen även ha orealistiska förhoppningar och önskedrömmar om fullständigt tillfrisknande. Förnekelsen gör att insikten gradvis kan sjunka in och kan pågå från cirka tre veckor till två månader.
I detta stadium börjar personen uttrycka vrede och depression i takt med att hen försonar sig med sin funktionsnedsättning. Vreden kan visa sig som ilska mot andra människor och den omgivande miljön, eller som internaliserad vrede om personen känner sig värdelös eller skyller sig själv för sin situation. Personen kan också uppvisa depression samt känslor av hopplöshet och ångest. I depressionen kan personen sörja förlusten av framtidsförväntningar och tidigare tillfredsställelser som inte längre går att uppnå, liksom förändringen av inte bara kroppen, utan även av kroppsbilden och sitt fungerande som människa.
Acceptans och erkännande av funktionsnedsättningen innebär emotionell distans och objektivitet. Personen accepterar att släppa falska förhoppningar och börjar känna sig bekväm med sin förändrade kropp. Acceptans betyder dock inte nödvändigtvis att personen är nöjd med sin funktionsnedsättning – utan att hen har anpassat sig till sitt nya liv och sina nya roller genom att inse sina begränsningar och sina nya möjligheter.
Det är viktigt att komma ihåg att dessa stadier inte alltid följer en rak linje. Många människor rör sig fram och tillbaka mellan olika faser, och vissa kan uppleva flera stadier samtidigt. Professionellt stöd från psykologer, kuratorer och stödgrupper kan vara en värdefull resurs genom hela anpassningsprocessen och hjälpa personen att nå en fungerande vardag med sin nya livssituation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online