Det främsta målet för en person med funktionsnedsättning är att uppnå maximal självständighet – inom rörlighet, egenomsorg och kommunikation. För personer med tetraplegi, även kallad kvadriplegi, vilket innebär förlamning eller nedsatt funktion i alla fyra lemmar (armar och ben), krävs tillgång till assistiv teknik för att kunna leva så självständigt som möjligt.
Lagen om utbildning för individer med funktionsnedsättning (IDEA) definierar ett assistivt hjälpmedel som "varje föremål, utrustningsdel eller produktsystem – oavsett om det köps i butik, modifieras eller anpassas – som används för att öka, bevara eller förbättra de funktionella förmågorna hos ett barn med funktionsnedsättning." Vuxna med funktionsnedsättningar behöver liknande hjälpmedel för att klara sina dagliga behov och behålla sin självständighet och livskvalitet.
Hjälpmedel kan vara högteknologiska, lågteknologiska eller helt utan teknik. Låg- och icke-tekniska hjälpmedel är oftast billiga och kräver ingen elektronisk utrustning – ofta handlar det om vanliga föremål som anpassats efter individens behov. Högteknologiska hjälpmedel är dyrare och kan kräva underhållskrävande elektronisk utrustning.
Brytare är troligen det vanligaste hjälpmedlet för personer med funktionsnedsättningar. De ser oftast ut som en stor knapp som kan aktiveras med en enkel huvudpinne eller munstick. Brytarna kan kopplas till exempelvis elektroniska leksaker så att små barn kan använda dem helt på egen hand. De kan också programmeras som på/av-brytare för nästan alla elektroniska apparater, som lampor, datorer och tv-apparater.
En person med tetraplegi kan behöva många olika hjälpmedel för att klara vanliga dagliga sysslor. Några exempel är badlyftar, duschstolar, särskilda matredskap och bestick, anpassade tandborstar med sugkoppar samt anpassade toaletter. Privat sjukförsäkring kan ibland täcka kostnaderna för vissa av dessa hjälpmedel, beroende på individens ålder och behov.
Personer med tetraplegi har ofta svårt att kommunicera sina behov på grund av svaga eller förlamade stämband. Alternativa och kompletterande kommunikationshjälpmedel (AKK) är bland de mest värdefulla hjälpmedlen inom detta område. Det är anordningar som gör det möjligt att omvandla önskemål och behov till hörbart tal via en kommunikationstavla eller annat redskap.
Några av de vanligaste anpassningarna är blickstyrd teknik (eye-gaze), som låter personen göra val genom att fokusera blicken på ett särskilt alternativ. Huvudpinnar, som fästs vid huvudet, gör det möjligt att aktivera brytare eller kommunikationshjälpmedel med huvudrörelser. De kan vara enkla pinnar för att fysiskt nå och peka på föremål, eller optiska pekare monterade på huvudet för att styra elektronisk utrustning. Munstick fungerar på liknande sätt men styrs med munnen istället för hela huvudet.
Datorer och mjukvara kan anpassas för personer med tetraplegi. Text-till-tal- och tal-till-text-program kan vara mycket hjälpsamma. För den som kan tala kan mjukvaran omvandla talade ord till text. Den som inte kan tala kan använda kompletterande hjälpmedel, som optiska huvudpinnar, för att omvandla sina val till tal. Munstick kan användas för att trycka på tangenterna på ett tangentbord, och enkla brytare kan kopplas till datorn för att underlätta uppstarten. Pekskärmar med skärmtangentbord kan också vara till stor hjälp när de kombineras med huvudpinne eller munstick.
De flesta hjälpmedel som nämnts hittills är användbara för både barn och vuxna i en utbildningsmiljö, men vissa hjälpmedel är specifikt utformade för skolan eller arbetsplatsen. Anpassade skrivbord som rymmer både rullstol och elektronisk utrustning kan underlätta vardagen. En inspelningsapparat med lämplig brytare kan hjälpa till med anteckningar. Vissa behöver specialkalkylatorer med stora tangenter som passar en huvudpekare eller munstick. Mjukvara som omvandlar arbetsblad och annat material till datorvänlig text är också vanligt förekommande.
Rullstolar är mycket viktiga hjälpmedel för personer med tetraplegi. Rörlighet är avgörande för att kunna ta sig till utbildning och andra samhällstjänster. Rullstolar kan vara antingen manuella eller eldrivna. Dessutom finns ett brett sortiment av hög- och lågteknologisk träningsutrustning som hjälper till med avslappning och håller musklerna så starka som möjligt. Det finns också många hjälpmedel som underlättar transporter: rullstolslyftar, anpassade motorfordon och säkringssystem för rullstolar är bland de vanligaste.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online