Adaptiv utrustning för personer med funktionsnedsättning

Personer med funktionsnedsättningar använder en mängd olika adaptiva hjälpmedel för att kunna utföra vardagliga sysslor som att prata i telefon, använda en dator eller köra bil. Med rätt utrustning blir vardagen både enklare och mer självständig. Hjälpmedelskonsulenter och andra yrkesverksamma kan ge värdefull vägledning vid val av utrustning som passar individuella behov.

Adaptiv utrustning för döva

Det finns många smarta lösningar som gör det möjligt för döva och hörselskadade att kommunicera och hålla sig informerade i hemmet:

• Texttelefoner (TTY) – gör det möjligt att skriva meddelanden i stället för att tala i telefon.
• TV-apparater med textning – visar undertexter till program och filmer.
• Väckarklockor och dörrklockor med ljussignal – de lyser eller blinkar i stället för att ringa.
• Babyvakt med ljusindikator – en anordning med blinkande ljus som varnar döva föräldrar när deras bebis gråter.

Adaptiv utrustning för blinda och synsvaga

För personer med synnedsättning finns tekniska hjälpmedel som underlättar läsning, matlagning och datoranvändning:

• Skärmläsare – datorprogram som läser text högt.
• Videoförstorare – förstorar text och bilder på en skärm.
• Punktskrivare – skriver ut dokument i punktskrift (Braille).
• Markeringar i punktskrift – reglage på spisar och andra vitvaror kan förses med punktskriftsmärkning så att inställningar blir lätta att känna igen.

Adaptiv utrustning vid fysisk funktionsnedsättning

Människor med nedsatt rörlighet kan med hjälp av anpassad utrustning röra sig fritt och till och med köra bil:

• Rullstolar – manuella eller eldrivna modeller anpassade efter individuella behov.
• Rullstolsramper och lyftanordningar – underlättar övergångar vid trösklar, trappor och in- och utstigning i fordon.
• Handstyrda fordon – vissa personer kör bil eller skåpbil med handkontroller i stället för pedaler.

Så väljer du rätt adaptiv utrustning

Hälso- och sjukvårdspersonal, exempelvis arbetsterapeuter och sjukgymnaster, hjälper patienter att hitta och testa lämpliga hjälpmedel. I Sverige kan man vända sig till kommunens eller regionens hjälpmedelscentral, där hjälpmedelskonsulenter gör en individuell behovsbedömning. Det finns även intresseorganisationer, som Synskadades Riksförbund och Hörselskadades Riksförbund, som erbjuder råd och stöd vid val av utrustning.

Så finansieras adaptiv utrustning

I Sverige lånas många hjälpmedel ut kostnadsfritt genom hjälpmedelscentralerna inom hälso- och sjukvården, efter en individuell behovsprövning. Försäkringskassan kan i vissa fall bevilja bidrag. Internationellt motsvaras detta av system som Medicare och Medicaid i USA, vilka kan täcka kostnader för viss utrustning. Organisationer som arbetar för personer med funktionsnedsättning kan dessutom hjälpa till att hitta finansiering för hjälpmedel som inte omfattas av det offentliga stödet.