Dysgrafi är en inlärningssvårighet som kännetecknas av svårigheter att uttrycka sig i skrift. Denna neurologiska funktionsnedsättning visar sig vanligtvis när barn börjar lära sig skriva, enligt National Institute of Neurological Disorders and Stroke (NINDS).
Enligt West Virginia University tyder forskning på att dysgrafi hos barn beror på problem med sekventiell och rationell informationsbearbetning i hjärnan. Vuxna som drabbas av en skada på hjässloben (parietalloben) kan också utveckla tillståndet, enligt NINDS.
Dysgrafi leder ofta till felstavade ord, mycket dålig handstil, oproportionerligt stora eller små bokstäver, bakvänd skrivning, förväxlade bokstäver och siffror, ofullständiga ord samt saknad eller felaktig interpunktion. Det är också vanligt med inkonsekvenser i ordmellanrum och skrivstil – till exempel att personen växlar mellan tryckbokstäver och kursiv stil, eller mellan versaler och gemener mitt i samma text.
Barn misstänks ha dysgrafi remitteras vanligtvis till en arbetsterapeut eller skolpsykolog som kan göra en grundlig utvärdering, enligt Dyscalculia.org och den legitimerade skolpsykologen Margaret J. Kay. Utredningen fokuserar på faktorer som kan tyda på dysgrafi, exempelvis svårigheter med kognitiva eller sensomotoriska färdigheter samt hur barnet fysiskt formar bokstäver när det skriver. Vissa standardiserade test kan dessutom vara värdefulla verktyg vid diagnostik av skriftspråkliga svårigheter; två vanliga exempel är Jordan Left-Right Reversal Test och Bender-Gestalt II.
Möjliga behandlingar innefattar att åtgärda underliggande störningar som kan påverka själva skrivhandlingen, minnet eller andra neurologiska funktioner, enligt NINDS. West Virginia University rekommenderar även flera praktiska strategier, bland annat att spela in sina tankar på en diktafon och skriva ner dem senare, att använda dator istället för penna och papper, att säga tankarna högt under skrivandet samt att rita bilder för att strukturera och visualisera idéer.
Barn med dysgrafi behöver ofta särskilt stöd i skolmiljön. WVU har flera konkreta förslag till lärare: ge eleven extra tid för att genomföra skriftliga uppgifter och prov, dela ut projekt i god tid innan deadline så att eleven hinner arbeta klart, samt tillhandahålla färdiga delstrukturer och anteckningsmallar istället för att kräva att eleven ska föra alla anteckningar helt på egen hand.
Enligt NINDS varierar prognosen från person till person. Vissa individer övervinner sin dysgrafi helt, medan andra lever med svårigheterna under hela livet. Med rätt anpassningar, stöd och strategier kan dock de flesta uppnå god funktionsförmåga både i skolan och i vuxenlivet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online