En paraplegiker och en tetraplegiker är personer som lider av någon form av skada på ryggmärgen, oavsett om den orsakats av en olycka eller av medfödda problem. Skadan leder till någon grad av förlamning, det vill säga oförmåga att röra sig, samt förändringar i känseln. Skillnaden mellan de två tillstånden beror på var skadan sitter och hur omfattande den är.
En paraplegiker är en person som lider av paraplegi, alltså en förlamning som innebär sensoriska och motoriska funktionsnedsättningar i de nedre extremiteterna och i vissa fall även i en del av bålen. Tillståndet orsakas av en skada på ryggmärgen, men kan även bero på ett medfött problem, det vill säga en skada som uppstår hos fostret under utvecklingen.
Paraplegi delas in i två kategorier: ofullständig och fullständig. En ofullständig paraplegi innebär en partiell skada på ryggmärgen som inte är total. Det betyder att vissa personer med ofullständig paraplegi har förmåga att utföra viss sitt- och balansträning samt i vissa fall gå. En del paraplegiker behåller också viss kontroll över tarm-, blås- och könsfunktioner.
En tetraplegiker är en person med en skada på ryggmärgen på hög nivå, vilket leder till sensoriska och motoriska funktionsnedsättningar i alla fyra extremiteter samt i bålen. Tetraplegi, som även kallas kvadriplegi, kan orsaka svårigheter med tarm-, blås- och könsfunktioner samt med andningen, utöver förlamning och nedsatt eller förändrad känsel. Denna förändring av känseln kan leda till minskade sensationer, domningar eller brännande känslor i hela kroppen.
Både paraplegiker och tetraplegiker lider av någon grad av förlamning. Den största skillnaden är placeringen av skadan på ryggmärgen, som avgör vilka extremiteter som påverkas och hur mycket rörelse och känsel som återstår i extremiteter och bål. Även om vissa paraplegiker har förmåga att röra benen till viss del, är båda grupperna i praktiken beroende av hjälpmedel, som exempelvis rullstol, för att kunna förflytta sig.
Oförmågan att känna eller röra extremiteter och kroppen på ett normalt sätt kan leda till komplikationer som trycksår, blodproppar och stela leder. Andra vanliga komplikationer är problem med matsmältning, andning samt tarm- och blåsfunktion. Svårigheter med blodtrycksregleringen kan också uppstå till följd av nedsatt rörlighet och så kallad autonom dysreflexi. Autonom dysreflexi är ett tillstånd där minskad känsel utlöser en reflexrespons på smärta eller obehag. Detta leder till att blodkärlen drar ihop sig – ett skyddande svar från kroppen – vilket i sin tur kan orsaka problem med regleringen av blodtryck och hjärtfrekvens.
Sammanfattningsvis handlar skillnaden mellan paraplegi och tetraplegi främst om skadans höjd på ryggmärgen: vid paraplegi påverkas benen och eventuellt den nedre delen av bålen, medan tetraplegi även drabbar armar och händer. I båda fallen är rätt vård, rehabilitering och anpassade hjälpmedel avgörande för livskvaliteten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online