Icke-verbal kommunikation kan vara lika viktig för att förmedla budskap som själva orden. Denna typ av kommunikation kan hjälpa människor att komma varandra närmare – eller driva isär dem när konflikter uppstår. Hur vi använder icke-verbala signaler påverkar också hur främlingar uppfattar oss, och kan ligga till grund för både positiva och negativa första intryck.
Sättet en person klär sig på kan säga mycket om hen. Den som vill signalera sin socioekonomiska status kan exempelvis bära dyrbara smycken eller päls för att visa på sin förmögenhet. På arbetsplatsen kommunicerar klädseln ofta graden av professionalism.
Ibland sänder vi omedvetet ut budskap genom vår klädstil. En person med piercingar kan se det som ett rent uttryck för sin individualitet, medan omgivningen kan tolka smyckena negativt och dra slutsatser om personens karaktär. Detta visar hur kläder fungerar som en talspråkslös kanal som alltid läses av andra – oavsett vad vi avser att kommunicera.
Precis som ord kan förmedla information kan tystnad också säga mycket. Tystnad används ofta när personer är arga på varandra och vill såra varandra under en konflikt. Genom att inte säga något kommunicerar man att ilskan är så stor att man vägrar erkänna den andra personen.
Tystnad kan också signalera att någon medvetet är obekväm, trotsig eller distanserad. Samtidigt kan tystnad i andra sammanhang uttrycka respekt, eftertanke eller empati – vilket visar att dess innebärd alltid beror på situationen och relationen mellan parterna.
Hur nära vi ställer oss till varandra speglar ofta relationens natur. Par i romantiska relationer brukar hålla ett intimt avstånd, cirka 0–45 centimeter. Personligt avstånd, som vanligtvis används mellan vänner och bekanta, ligger på ungefär 45 centimeter till 1,2 meter.
Bland främlingar i offentliga miljöer håller man oftast ett socialt avstånd på cirka 3,5–7,5 meter. Att bryta mot dessa oskrivna regler kan upplevas som påträngande eller kyligt, beroende på i vilken riktning avståndet rubbas.
Sättet vi använder våra kroppar på förmedlar ofta tydliga budskap. För att visa känslor använder vi så kallade affektuttryck, som leenden och rynkade pannor, för att göra vår sinnesstämning begriplig för omgivningen.
När vi använder emblem handlar det om gester som direkt kan översättas till ord och fraser – till exempel när vi vinkar hej till någon. Vissa gester har dock olika betydelse i olika kulturer, vilket gör det viktigt att vara uppmärksam i interkulturella möten.
Paralanguage avser hur en person använder sin röst vid kommunikation. Det inkluderar tonhöjden, alltså hur högt eller lågt rösten är, taltempot samt ljudstyrkan. Paralanguage används ofta för att uttrycka känslor – exempelvis talar många högt och kraftfullt när de är arga, medan rösten blir svag och tyst vid nedstämdhet.
Samma mening kan alltså upplevas helt olika beroende på hur den levereras, vilket gör rösten till ett av de mest kraftfulla icke-verbala verktygen vi har.
Genom att bli mer medveten om dessa icke-verbala kanaler – kläder, tystnad, avstånd, kroppsspråk och paralanguage – kan vi både bättre förstå andra och styra vilka budskap vi själva sänder ut. Ofta säger kroppen mer än orden, och den som lär sig läsa dessa signaler får ett värdefullt försprång i både privat och professionell kommunikation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online