Americans with Disabilities Act (ADA) stiftades för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning, så som det definieras i lagen, inte nekas sina medborgerliga rättigheter på grund av sin funktionsnedsättning och får lika möjligheter – även när det gäller sysselsättning. Även om intagna på fängelser avsäger sig vissa rättigheter när de bryter mot lagen, omfattas de fortfarande av ADA:s skydd och kan därmed kvalificera för arbetskrediter.
ADA är en federal lag om medborgerliga rättigheter som infördes 1990 (med en reviderad version 2008) för att ge personer med funktionsnedsättning samma rättigheter som alla andra. Ett av lagens huvudsyften är att eliminera diskriminering av funktionshindrade personer och trygga deras möjlighet till likabehandling.
Enligt ADA från 1990 definieras en funktionsnedsättning hos en person genom följande kriterier:
(A) en fysisk eller psykisk skada som väsentligt begränsar en eller flera av personens viktiga livsfunktioner;
(B) dokumentation av en sådan skada; eller
(C) att personen betraktas som ha en sådan skada.
Varje person som omfattas av dessa kriterier har rätt att åberopa ADA om hen anser sig ha blivit diskriminerad.
Enligt Federal Bureau of Prisons gäller att "intagna som är medicinskt kapabla är skyldiga att arbeta". Samtidigt gäller ADA fullt ut även för de intagna. Intagna skyddas av lagen precis som alla andra medborgare, vilket innebär att de också kan bli berättigade till arbetskrediter.
Intagna tjänar arbetskrediter under sin tid i fängelset, och mängden krediter varierar beroende på vilken nivå inom kriminalvården personen befinner sig på. Arbetskediter är en del av det system som gör det möjligt för intagna att arbeta mot ett frigångsprogram, där krediter kan bidra till att korta tiden bakom stängda dörrar. Intagna som kvalificerar under ADA har också rätt att tjäna arbetskrediter. Hur många krediter som beviljas avgörs av respektive Departments of Corrections (kriminalvårdsmyndighet).
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online