I fysiken är retardation (eller bromsning) acceleration riktad motstridigt hastighetsvektorn — dvs. hastigheten som ett objekts fart minskar. Det är ingen separat kraft utan resultatet av en netto-kraft som verkar emot rörelsen.
Newtons andra lag
F = m a → a = F/m. Vid retardation pekar accelerationsvektorn a motsatt hastighetsvektorn v. Storleken på retardationen beror på den motverkande netto-kraften och objektets massa.
Faktorer som påverkar storleken
- Kraftens storlek: Större motverkande kraft (bromsning, luftmotstånd, friktion) → större retardation.
- Massa: Större massa → mindre retardation för samma kraft (tröghet).
- Friktions-/motståndskällor: Bromsar (friktionsblock), aerodynamiskt motstånd (∝v²), rullmotstånd, lutning (uppförsbacke).
Tillämpningar
- Fordonbromsning: Kinetisk energi (½mv²) omvandlas till värme via friktion. Bromssträcka ∝ v².
- Hastighetskontroll: Motorbromsning, nerförsbacke, farthållare.
- Riktningsskifte: Centripetalkraft ändrar hastighetsvektorn (inte bara storlek) — också en form av acceleration.
Kinematiska ekvationer (konstant retardation)
- v = u + at (där a < 0)
- s = ut + ½at²
- v² = u² + 2as
Retardation är en vektorstorhet; dess SI-enhet är m/s². Att förstå den är fundamentalt för fordonsäkerhet, sportbiomekanik och bansmekanik.
