Dålig syn kan bero på många olika faktorer. Hos både vuxna och barn är utvecklingen av grå starr en av de vanligaste orsakerna till synförlust. Även sjukdomar som inte primärt rör ögat, exempelvis multipel skleros eller diabetes, kan bidra till försämrad synskärpa.
De flesta människor har inte perfekt syn (20/20), utan lider antingen av närsynthet – svårigheter att se tydligt på långt håll – eller av långsynthet, svårigheter att se på nära håll. Ärftlighet spelar också en stor roll: om dina föräldrar bär glasögon är det troligt att du själv behöver dem redan i unga år. Allvarligare sjukdomar kan dessutom kraftigt påverka ögats förmåga att tolka bilder.
Ögonsjukdomar leder ofta till synförlust över tid, antingen mycket långsamt eller snabbt. Personer över 60 år drabbas oftare av glaukom, en gradvis synförsämring som uppstår när cellerna i synnerven försvagas. I många fall beror glaukom på att ögat inte tömmer vätskor ordentligt, vilket gör att trycket byggs upp i ögat.
Risken ökar för äldre personer, personer med afrikansk eller latinamerikansk härkomst samt för långtidsrökare och de som använder kortikosteroider under längre perioder. Genetiken påverkar också sannolikheten att insjukna i glaukom.
Gula fläcken (macula) ansvarar för det centrala synfältet. Om du upplever förvrängda bilder, nedsatt färguppfattning eller en mörk fläck mitt i synfältet kan det vara symtom på åldersrelaterad makuladegeneration, AMD.
Eftersom gula fläcken innehåller de ljuskänsliga celler som står för större delen av synen är AMD den ledande orsaken till blindhet, enligt Prevent Blindness America. Sjukdomen förekommer i två former:
Skador på vävnaden i synnerven kan ge partiell eller nästan total synförlust. Synnervsatrofi (ONA) hänger samman med flera olika sjukdomar, bland annat ischemisk optikusneuropati som främst drabbar äldre. En annan form är arteritisk optikusneuropati, som beror på ett sämre blodflöde till synnerven.
Sjukdomar kopplade till ONA inkluderar multipel skleros, hjärntumörer och stroke, enligt MedlinePlus. Tillståndet förvärras gradvis tills pupillen slutar reagera på ljus.
Äldre vuxna drabbas ofta av grå starr, en grumling av ögats lins. När ljuset tränger in i ögat blir bilden suddig eftersom ljuset sprids inne i ögat. Med tiden får linsen en brun- eller grönton, vilket ytterligare försvårar ljusets passage genom ögat.
Typiska symtom på grå starr är ljuskänslighet, dubbelseende, blekna eller gulnade färger samt suddig syn. Mörkerseendet är den förmåga som påverkas mest, eftersom mindre ljus når ögat.
De flesta fall av grå starr beror på hög ålder, men sekundär grå starr kan uppstå till följd av glaukom eller diabetes. Medfödd grå starr kan orsaka blindhet hos barn. Andra riskfaktorer är användning av kortikosteroider, hög alkoholkonsumtion, rökning och långvarig exponering för solljus.
Bär dina föräldrar glasögon är det sannolikt att du utvecklar samma synfel. Däremot är myterna om att det skulle skada ögonen att sitta för nära tv:n eller gno med ögonen just myter – det finns inga vetenskapliga belägg för att detta orsakar dålig syn.
Heller inte att stirra på datorskärmar eller spela videospel orsakar bestående synförlust. Däremot tenderar ögonen att torka ut på grund av minskat blinkande, vilket kan leda till trötthet och ansträngda ögon. Regelbundna synundersökningar hos optiker rekommenderas alltid för att upptäcka eventuella ögonsjukdomar i tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online