Under en ögonundersökning kontrollerar en ögonläkare om det finns ögonsjukdomar som kan leda till synförlust om de inte behandlas i tid. Det finns flera olika typer av synundersökningar som används för att upptäcka ögonproblem, bland annat närsynthet, glaukom (grön starr) och färgblindhet. Om dessa tillstånd inte diagnostiseras eller behandlas korrekt kan de orsaka trötta ögon, huvudvärk, suddig syn eller i värsta fall bestående synnedsättning.
Synskärpetestet är den undersökning som de flesta förknippar med ett besök hos ögonläkaren. Vid testet placeras personen cirka sex meter från en tavla med bokstäver i olika storlekar. Bär personen glasögon eller kontaktlinser tas dessa bort inför undersökningen. Ett öga i taget täcks över, och personen uppmanas att läsa den minsta bokstavsrad som hen klarar av.
Resultatet skrivs som ett bråktal. Normal syn motsvarar 20/20, vilket i Sverige ofta anges som 1,0 i decimalform. Den övre siffran anger avståndet mellan personen och tavlan under testet, medan den nedre siffran anger avståndet på vilket en person med normal syn kan läsa samma bokstavsrad. Ett onormalt resultat kan tyda på tillstånd som översynthet, närsynthet eller astigmatism – brytningsfel som i regel kan korrigeras med glasögon, kontaktlinser eller i vissa fall operation.
Ett synfältstest utförs bland annat för att tidigt upptäcka glaukom, en sjukdom där trycket i ögat – det så kallade intraokulära trycket – stiger till skadliga nivåer. Upptäcks glaukom i tid kan det behandlas med läkemedel eller kirurgi, vilket kan förhindra permanent synförlust.
Synfältstestet mäter det perifera seendet, alltså förmågan att se objekt utanför den centrala synvinkeln. Under testet tittar personen rakt framåt och trycker på en knapp varje gång hen uppfattar en ljusblink som visas i sidled, ovanför eller under synfältet. Undersökningen går snabbt att genomföra och kan ibland slutföras på bara några minuter. Hos patienter som redan har fått en glaukomdiagnos visar testet om sjukdomen är stabil eller om den fortsätter att försämras.
Ett färgseendetest används för att avgöra om en person kan skilja mellan olika färger. Vid testet sitter personen ner och visas symboler bestående av prickmönster i färg, tryckta mot en bakgrund av slumpvis valda kulörer. Uppgiften är att identifiera symbolerna med ett öga i taget täckt. Testplattorna hålls ungefär 35 centimeter från ansiktet. Undersökningen kan utföras på både barn och vuxna, och det är oftast inga problem att bära glasögon under testet.
Färgseendetestet kan också ge ledtrådar om problem som påverkar synnerven – den viktigaste nervförbindelsen mellan ögat och hjärnan. Total färgblindhet, även kallad akromatopsi, konstateras när en person endast kan urskilja grå nyanser. Vanligare är partiella färgseendefekter, exempelvis svårigheter att skilja mellan rött och grönt (protanopi respektive deuteranopi).
Enligt organisationen Prevent Blindness America finns idag ingen botande behandling för färgseendefekter. Många lär sig dock kompensera genom att bedöma färger utifrån deras ljushet, och speciella filterglasögon kan hjälpa bäraren att bättre urskilja vissa färger i vardagen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online