
En person anses ha nedsatt syn när synförmågan eller synfältet är sämre än vad som är normalt för genomsnittsmänniskan. En synskada handlar oftast om mycket mer än att bara behöva glasögon för läsning. Enligt statistik från Världshälsoorganisationen (WHO) klassas cirka 314 miljoner människor världen över som synskadade. Av dessa är 45 miljoner helt blinda. Bara barndomssynskador står för mer än 12 miljoner fall av nedsatt syn.
Många olika faktorer kan bidra till synskador, bland annat grå starr (katarakt), glaukom (grön starr), åldersrelaterad makuladegeneration, A-vitaminbrist, amblyopi (lathet i ögat) och diabetisk retinopati. Synförlust inträffar vanligtvis tidigt i livet eller i högre ålder, och sällan under tonåren. Uppstår en synskada under tonåren beror den oftast på en skada mot ögat eller huvudet. Medfödd blindhet hos spädbarn innebär att barnet föds med en synskada på grund av genetiska faktorer eller en infektion som spridits från modern till det växande fosteret under graviditeten.
Synskador indelas i flera olika nivåer: måttlig eller svår synskada samt total blindhet. En person med synsvaghet har en måttlig synskada men har fortfarande kvar viss synfunktion. Svår synskada kallas även lågsynthet, vilket innebär att personen har svårt att läsa text på normalt läsavstånd även med glasögon eller kontaktlinser. De med allvarligare synnedsättning räknas som juridiskt blinda, vilket innebär att synskärpan är sämre än 20/200 (cirka 0,1 på decimalskalan). Helt blinda personer saknar syn helt och hållet.
Världshälsoorganisationen samlar kontinuerligt in statistik om synskador för att kunna studera och förebygga dem. Synskador drabbar oftare äldre människor, och kvinnor världen över löper större risk att drabbas än män. Det är viktigt att veta att synskador skulle kunna förebyggas i hela 85 procent av alla fall. Eftersom 87 procent av de synskadade bor i utvecklingsländer kommer behandlingen dock ofta för sent, eller inte alls. Samtidigt har antalet blindhetsfall till följd av sjukdom minskat över tid, tack vare förbättrad vård och vaccination.
Den som misstänker att hen själv eller sitt barn har en synskada bör uppsöka en ögonläkare. Ögonläkare är specialiserade på diagnos och behandling av ögonsjukdomar. Vid en undersökning testas ögats struktur, synskärpa på läsavstånd, trycket i ögat samt det perifera synfältet för att avgöra om en synskada föreligger och i så fall hur allvarlig den är.
Om en person konstateras ha en synskada finns det i vissa fall möjlighet till behandling. Vissa synskador kan korrigeras med glasögon eller kontaktlinser, medan ögondroppar kan hjälpa vid andra besvär. Allvarligare synskador kan kräva operation, vilket exempelvis är fallet vid grå starr. Då tas den grumlade linsen bort och ersätts med en konstgjord lins som återställer synen.
För synskador som inte går att behandla, såsom blindhet, görs istället andra anpassningar. Blinda har tillgång till ledarhundar, röststyrningsprogram och punktskrift (Braille), vilket gör vardagen enklare. Forskare arbetar dessutom aktivt med att försöka återställa synen hos blinda genom genterapi, vilket kan ge hopp om framtida behandlingsmetoder.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online