Grenocklusion av retinalven: orsaker, symtom och behandling

Grenocklusion av retinalven (BRVO) är en ögonsjukdom som drabbar retina, den ljuskänsliga vävnaden längst bak i ögat där bilder bildas. National Institutes of Health (NIH) beskriver tillståndet som en blockering i en av de små vener som transporterar blod från näthinnan – ett stopp som hindrar blodflödet och kan skada synen.

Orsaker

Angeles Vision Clinic framhåller att grenocklusion av retinalven i grunden är en kärlsjukdom snarare än en strikt synrubbning. Orsakerna är därför desamma som vid andra blodkärlssjukdomar och omfattar bland annat högt blodtryck (hypertoni), vaskulit (inflammation i blodkärlen), hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Även förhöjda blodfetter, rökning och i vissa fall grön starr (glaukom) kan öka risken.

Symtom

De främsta symtomen är en akut (plötslig) suddig syn och en akut synförsämring. Synbortafallet kan vara partiellt eller fullständigt. Tillståndet drabbar oftast bara ett öga, och synfältsbortafallet motsvarar ofta den övre eller nedre halvan av synfältet, beroende på vilken gren av venen som blockerats.

Diagnos

Svullnad och blödningar i ögat gör att en optiker eller ögonläkare ofta kan ställa diagnosen genom en visuell besiktning av ögats botten. Undersökningar som kan utföras inkluderar synfältsprov, mätning av det intraokulära trycket (trycket i ögat) och tester av synskärpan. I vissa fall kompletteras utredningen med optisk koherenstomografi (OCT) eller fluoresceinangiografi för att bedöma svullnad och blodflöde i näthinnan.

Behandling

Enligt Angeles Vision Clinic finns ingen specifik behandling som botar grenocklusion av retinalven, även om läkemedel som löser upp blodproppar kan användas i vissa situationer. Vården fokuserar därför ofta på att kontrollera underliggande riskfaktorer som högt blodtryck och diabetes. Vid makulaödem (svullnad i gula fläcken) kan injektioner med anti-VEGF-läkemedel eller kortikosteroider, samt i vissa fall laserbehandling, övervägas för att bevara synen.

Prevalens

Grenocklusion av retinalven är vanligare bland personer över 50 års ålder, men förekommer även, om än ovanligt, hos yngre patienter. Risken ökar med åldern, särskilt hos personer med obehandlad hypertoni eller andra hjärt-kärlriskfaktorer, vilket gör regelbundna blodtrycks- och ögonkontroller extra viktiga.