LASIK och LASEK är två vanliga metoder för synkorrigerande ögonkirurgi som används vid närsynthet, långsynthet, astigmatism och ålderssynthet (presbyopi). Metoderna liknar varandra på många sätt, men det finns flera viktiga skillnader – bland annat i själva ingreppet, läkningstiden och vilka patienter som passar bäst för respektive metod.
Vid en LASIK-operation placeras en sugring på ögat för att skapa ett jämnt tryck. Därefter skärs en tunn flik genom hornhinnans ytskikt (epitelet), Bowmans membran och en del av det främre stromat. Sugringen stängs av, fliken lyfts försiktigt upp, och en excimerlaser formas om den exponerade delen av stromat för att korrigera synfelet. Till sist läggs fliken tillbaka på sin ursprungliga plats, där den fäster naturligt utan stygn.
LASEK innebär också att en flik skapas och att ögat formas om med laser, men tekniken skiljer sig på en avgörande punkt: i stället för att använda sugning lossas epitelet med en mild alkohollösning. Fliken består därför endast av epitelet, vilket gör ingreppet mindre invasivt. Efter operationen bär patienten skyddande kontaktlinser i tre till fyra dagar för att skydda ögat och minska obehaget under läkningen.
LASIK läker snabbt – normalt inom två dagar upp till en vecka – och de flesta kan köra bil redan en till tre dagar efter ingreppet.
LASEK kräver en längre läkningsperiod än LASIK, vanligtvis cirka fyra till sju dagar innan synen stabiliserats och obehaget lagt sig.
LASIK ger oftare fullständig synskärpa (20/20) direkt efter operationen, och uppföljande eller justerande ingrepp är enklare att utföra på patienter som tidigare genomgått LASIK.
LASEK bevarar mer hornhinnevävnad, har lägre risk för hornhinnetröthet (så kallad corneal haze), minskad risk för torra ögon och orsakar inga stromala komplikationer. Metoden är därför ofta ett bättre alternativ för personer vars hornhinnor är för tunna eller för platta för att kunna genomgå LASIK.
Båda metoderna använder en excimerlaser för att forma om hornhinnan, men instrumenten skiljer sig åt. Vid LASIK används en mikrokeratom – en precis kniv – för att skära fliken, medan LASEK använder en trefin, ett finare och mer skonsamt instrument än mikrokeratomen.
I decembernumret 2006 av American Journal of Ophthalmology presenterade Dimitri Azar och kollegor en studie som visade att patienter som genomgått LASEK i genomsnitt fick något bättre resultat än de som genomgått LASIK. Intressant nog kunde dock ingen av patienterna själv uppleva någon skillnad mellan metoderna – båda gav hög patientnöjdhet.
Valet mellan LASIK och LASEK beror främst på din hornhinnas tjocklek och form, ditt livsstilsbehov och hur snabb återhämtning du önskar. LASIK erbjuder snabbare läkning, medan LASEK kan vara säkrare för dig med tunna eller platta hornhinnor. En grundlig undersökning hos en ögonläkare är alltid första steget för att ta reda på vilken metod som passar dig bäst.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online