Kontaktlinser har blivit så självklara i vår vardag att vi ofta tar deras tillgänglighet och prisvärdhet för givet. Sedan de första linserna användes för att korrigera synen har otaliga innovationer inom design och material förändrat branschen helt. Här är historien om hur kontaktlinsen utvecklades.
Redan år 1508 illustrerade Leonardo da Vinci konceptet bakom en kontaktlins. Även om det skulle dröja hela 300 år innan idén verkligen realiserades, räknas han idag som den förste som beskrev principen att placera en optisk lins direkt på ögat.
År 1827 föreslog den engelske astronomen Sir John Herschel slipnings- och anpassningstekniker som byggde på att man tog en avgjutning av användarens ögon. Med utgångspunkt i Herschels idéer lyckades den tyske glaskonstnären F.A. Muller tillverka de första kända kontaktlinserna i glas år 1887. Linserna var dock tunga, obekväma och kunde endast bäras under korta perioder.
Från och med 1936 började man utveckla hårda plastlinser som täckte hela hornhinnan. Under 1950- och 1960-talen förfinades tekniken successivt, vilket gjorde linserna både mindre och tunnare – ett stort steg framåt för bärkomforten.
Ett verkligt genombrott kom 1961, när den tjeckoslovakiske kemisten Otto Wichterle byggde prototypen till en gjutmaskin för mjuka kontaktlinser – med hjälp av sin sons byggsats och reservdelar från en cykel. Hans uppfinning lade grunden för den moderna linsindustrin. Mjuka linser blev kommersiellt tillgängliga 1971, och enligt American Optometric Association står de idag för över 80 procent av all linsförsäljning världen över.
Moderna kontaktlinser kan korrigera närsynthet, översynthet och astigmatism. Tekniska framsteg har dessutom gett oss syregenomsläppliga linser, bifokala linser, dagliga engångslinser samt linser för längre sammanhängande bärtid. Utvecklingen fortsätter ständigt, med allt större fokus på komfort, ögonhälsa och användarvänlighet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online