1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Vilka behandlingar finns det mot astigmatism?

Astigmatism är ett vanligt och lättbehandlat ögonproblem som orsakas av en onormal krökning av ögats hornhinna och som ger suddig syn på alla avstånd. Hornhinnan, som utgör ögats framsida, ska normalt vara jämn och rundad i alla riktningar. Vid astigmatism är krökningen ojämn, med områden som är både plattare och djupare. Som tur är finns flera olika behandlingsalternativ att välja mellan.

Målet med behandlingen

Syftet med all behandling är att korrigera den ojämna hornhinnekrökning som orsakar den suddiga synen. Du kan antingen bära korrigerande linser eller genomgå en operation som kallas refraktiv kirurgi, där hornhinnans yta formas om.

Kontaktlinser

Kontaktlinser korrigerar hornhinnans astigmatism och finns i flera olika varianter: hårda, mjuka, linser för längre bärtid, engångslinser, syregenomsläppliga hårda linser (RGP) samt bifokala linser. Varje typ har sina för- och nackdelar, och din ögonläkare kan hjälpa dig att hitta den lösning som passar just dig bäst.

En metod som heter ortokeratologi innebär att du bär styva linser flera timmar per dag tills krökningen förbättras. Allteftersom synen blir bättre minskar du gradvis bärtiden för att behålla den nya formen. Slutar du använda linserna helt återgår dock ögat till sin ursprungliga, ojämna form.

Glasögon

Vill du inte använda kontaktlinser är glasögon ett bra alternativ. På samma sätt som kontaktlinser förbättrar glasögonen din syn genom att kompensera för den felaktiga krökningen.

LASIK-operation

Vid LASIK (laserassisterad in situ-keratomileusis) används ett instrument som kallas keratom för att göra ett tunt, cirkulärt snitt i hornhinnan. Snittet kan även utföras med en skärande laser. Därefter formar läkaren om hornhinnan med en excimerlaser – en laser som inte alstrar någon värme. Ingreppet tar cirka 15 minuter per öga.

LASEK-operation

LASEK (laserassisterad subepitelial keratomileusis) liknar LASIK, men här fälls ett betydligt tunnare skikt av hornhinnan åt sidan. Det gör att ögat står emot skador bättre efter ingreppet. Metoden är ett bra val för personer med tunna hornhinnor samt för de som arbetar eller idrottar under förhållanden som ökar risken för ögonskador. Även detta ingrepp tar cirka 15 minuter per öga.

Fotorefraktiv keratektomi (PRK)

Vid en PRK-behandling tas det yttersta, skyddande skiktet av hornhinnan bort. Därefter använder läkaren en excimerlaser för att korrigera hornhinnans oregelbundna krökning.

Sammanfattning

Oavsett vilken metod du överväger är första steget alltid en noggrann undersökning hos en legitimerad ögonläkare. Tillsammans kan ni bedöma vilket alternativ som bäst motsvarar dina behov, din livsstil och din ögonhälsa.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online