Nästan alla har någon gång drabbats av ögonproblem till följd av stress, infektion eller andra tillstånd som ger obehag i ögat. Ofta är dessa besvär tillfälliga och går över av sig själva utan behandling. Det finns dock allvarligare ögonproblem som kräver vård – särskilt om symtomen varar i mer än två dagar och åtföljs av tårande öga, huvudvärk, smärta, svullnad eller feber.
Även om de flesta ögonbesvär är vanliga och harmlösa bör du söka akut medicinsk hjälp om du upplever kraftig smärta i ögat. Det gäller i synnerhet om du samtidigt har andra symtom, exempelvis nedsatt synskärpa, huvudvärk, illamående eller kräkningar.
Vid en ögonundersökning behöver du ta ut dina glasögon eller kontaktlinser. Ögondroppar kan användas för att vidga och bedöva ögonen. När pupillvidgande droppar används kan ögonen bli känsliga för ljus och det kan vara svårt att fokusera under en tid. Ett färgämne kan dessutom appliceras för att täcka hornhinnan – syns det en skada eller repa blir den tydligt synlig vid undersökningen.
Brytningsundersökning: Testet visar hur ögat bryter ljuset, vilket påverkar din förmåga att fokusera och därmed din syn. Undersökningen hjälper också ögonläkaren att avgöra om du har närsynthet, översynthet, astigmatism eller ålderssynthet (presbyopi).
Froropter: En apparat som hjälper optiker eller ögonläkare att bedöma om du behöver korrektionsglasögon eller linser. Den används tillsammans med en synskärpetabell.
Färgseendetest: Avgör om du är färgblind och i så fall för vilka färger.
Oftalmoskopi: Med ett oftalmoskop granskas ögats inre strukturer, som hornhinna, lins, näthinna och blodkärl.
Spaltlampsundersökning: Förstorar olika delar av ögat, exempelvis hornhinna, lins, iris och glaskroppen. Undersökningen görs bland annat när man misstänker skada på ögat, hornhinneskrapa eller ett främmande föremål i ögat.
Använd inte bedövande droppar regelbundet, eftersom de kan orsaka ytterligare problem med ögonen. Hos vissa personer kan både bedövande och pupillvidgande droppar ge biverkningar som muntorrhet, yrsel, illamående, kräkningar, allergiska reaktioner och ökat tryck i ögongloben.
Antibiotika: Ges som ögondroppar eller salva och hjälper till att minska infektionen i ögat samt förebygga smärta.
Konstgjorda tårar: Kan minska irritation i ögat och förebygga torrhet.
Smärtlindring: Har du smärta i eller bakom ögat får du oftast antiinflammatoriska droppar eller kortison för att dämpa besvären.
Pupillvidgande droppar: Beroende på ditt besvär kan läkaren ge dig droppar som hindrar ögat från att fokusera och minskar ljuskänsligheten.
Kirurgi: Vid tillstånd som hornhinnetårar, hornhinneerosion och glaukom (grön starr) kan operation behövas. Målet är att lindra symtomen eller åtgärda problemet helt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online