Ögats muskelstruktur – så fungerar dina ögonmuskler

Ögat styrs av sex olika yttre muskler som fäster vid specifika punkter på ögonlocket och ögats ytterskida. Dessa muskler drar ihop sig för att vrida ögat i olika riktningar och innerveras – alltså styrs – av flera olika hjärnnervar. Utöver detta innehåller ögat även flera inre muskler som reglerar hur mycket ljus släpps in samt ser till att vi kan fokusera på föremål nära ögat.

Musklernas namn

Det mänskliga ögat har sex olika muskler fästade vid sig som möjliggör dess rörelser. Musklerna är:

• Musculus rectus lateralis (den yttre raka muskeln)
• Musculus rectus medialis (den inre raka muskeln)
• Musculus rectus superior (den övre raka muskeln)
• Musculus rectus inferior (den nedre raka muskeln)
• Musculus obliquus superior (den övre sneda muskeln)
• Musculus obliquus inferior (den nedre sneda muskeln)

De laterala och mediala rektusmusklerna

Rectus lateralis abducerar ögat, det vill säga vrider det utåt, medan rectus medialis adducerar ögat och vrider det inåt. Dessa muskler är kopplade samman mellan de två ögonen. När exempelvis rectus lateralis i ena ögat drar ihop sig för att vrida ögat utåt, drar sig rectus medialis i det andra ögat samtalet för att vrida det ögat inåt. På så sätt säkerställs att båda ögonen alltid pekar mot samma punkt, vilket är avgörande för vårt binokulära seende och djupuppfattning.

De övre och nedre musklerna

Rectus superior och rectus inferior lyfter respektive sänker ögat i första hand. De sneda musklerna har däremot en annan huvudfunktion: obliquus superior intorquerar ögat, vilket innebär att klockan 12-positionen på hornhinnan vrides in mot näsan, medan obliquus inferior extorquerar ögat, det vill säga vrider samma position bort från näsan. Tillsammans ger dessa fyra muskler ögat dess komplexa rotationsförmåga.

Innerveringen av ögonmusklerna

Ögonmusklerna styrs av tre olika hjärnnervar:

• Hjärnnerv III (oculomotoriusnerven) innerverar rectus superior, rectus medialis och rectus inferior samt obliquus inferior.
• Hjärnnerv IV (trochlearisnerven) innerverar obliquus superior.
• Hjärnnerv VI (abducensnerven) innerverar rectus lateralis.

Skadas någon av dessa nerver kan det resultera i dubbelseende eller skevhet i ögonens samordnade rörelser.

Ögats inre muskulatur

Inuti ögat finns tre ofrivilliga muskler som vi inte kan styra medvetet. Två av dem sitter i regnbågshinnan (iris):

• Dilatator pupillae vidgar pupillen för att släppa in mer ljus i ögat, exempelvis i mörka miljöer.
• Sfinkter pupillae drar ihop pupillen för att minska ljusinsläppet, exempelvis i starkt solljus.

Den tredje muskeln är den ciliära muskeln i strålkroppen. När den drar ihop sig ändras linsens form, vilket gör att ögat kan fokusera på föremål som hålls nära – en process som kallas ackommodation.

Med stigande ålder förlorar gradvis linsen sin förmåga att ändra form, vilket leder till presbyopi, en form av ålderssynthet. I det skedet krävs oftast läsglasögon för att kunna se skarpt på nära håll.