Ögontrycksbehandling: orsaker, undersökningar och behandlingsalternativ

Regelbundna synundersökningar är viktiga för att kunna upptäcka vissa ögonsjukdomar i tid. En del av undersökningen innefattar mätning av trycket i ögonen. Onormalt högt tryck i ögat, så kallat intraokulärt tryck, kan leda till glaukom (grön starr). Glaukom är en sjukdom som ofta saknar omedelbara symtom – och om den inte upptäcks och behandlas kan den så småningom leda till blindhet.

Vad orsakar högt ögontryck?

Trycket i ögat byggs upp när en vätska som kallas kammarensvatten (aqueous humor) inte dräneras ordentligt. Vätskan produceras av ciliarkroppen, som ligger bakom regnbågshinnan (iris). Den strömmar genom ögat och näringar både hornhinna och lins, för att sedan rinna ut genom en liten vävnadsstruktur som kallas trabekelverket. När trabekelverket blir tilltäppt har kammarensvattnet ingenstans att ta vägen. Vätskan ansamlas då gradvis och skapar tryck mot synnerven. Om detta tillstånd får fortgå kan synnerven skadas, vilket i sin tur orsakar glaukom.

Vanliga missuppfattningar

Det är en relativt vanlig missuppfattning att högt ögontryck automatiskt betyder att man har glaukom. Enligt National Eye Institute innebär förhöjt ögontryck endast att du kan löpa risk att utveckla sjukdomen. Så länge din synnerv inte är skadad har du inte glaukom. Institutet anger också att långt ifrån alla med konsekvent höga tryckvärden utvecklar glaukom. Omvänt kan du faktiskt ha glaukom även om tryckmätningen inte visar förhöjt tryck.

Olika typer av glaukom

University of Michigans Kellogg Eye Center beskrev flera olika former av sjukdomen i en rapport från 2009:

• Kroniskt öppenvinkelglaukom är den vanligaste typen. Det ger en gradvis tryckökning utan tydliga symtom tills synnerven redan har skadats. Denna form är vanligare hos personer med afrikanskt eller asiatiskt ursprung samt vid vissa andra ögonförhållanden.
• Vinkelblockglaukom orsakar en snabb tryckökning med symtom som svår smärta, suddig syn, huvudvärk, illamående, kräkningar och ljusringar runt ljuskällor.
• Normaltrycksglaukom föregås inte av högt ögontryck. Det ger synfältsbortfall i det perifera synfältet trots normala tryckvärden.
• Exfoliationssyndrom är en form av öppenvinkelglaukom som orsakas av onormal ansamling av material på linsen och i dräneringsvinkeln.
• Pigmentglaukom drabbar framför allt unga, närsynta män.

Enligt Kellogg-rapporten kan andra former av glaukom även orsakas av ögonskador, tumörer och andra ögonsjukdomar.

Undersökningar och tester

De viktigaste undersökningarna för att mäta det intraokulära trycket och upptäcka eventuell glaukomskskada är följande:

1. Synskärpetest mäter förmågan att se på olika avstånd. I samband med detta kan personalen använda en icke-kontakttonometer som blåser en puff luft mot ögat och på så sätt mäter trycket.
2. Undersökning med utvidgade pupiller – läkaren droppar i ögonen så att pupillerna vidgas, vilket gör det möjligt att via ett förstoringsinstrument granska ögats bakre delar efter tecken på skada.
3. Applanationstonometri utförs efter bedövande ögondroppar. Instrumentet förs försiktigt mot hornhinnan för att mäta trycket. Detta är den mest använda mätmetoden.
4. Synfältest kartlägger det perifera synfältet.
5. Pakymetri använder ultraljudsvågor för att mäta hornhinnans tjocklek. Testet är viktigt eftersom hornhinnans tjocklek kan påverka tolkningen av tryckvärdet – en tjockare hornhinna kan ge falskt höga värden, medan en tunnare kan ge falskt låga.

Läkemedselsbehandling

Ett för åtsittande slips, att stå på huvudet eller hålla andan kan tillfälligt höja trycket i ögonen, men detta leder givetvis inte till bestående höga tryck. Har du däremot återkommande höga tryckvärden syftar behandlingen till att sänka trycket permanent.

Enligt University of Illinois Eye and Ear Infirmary (The Eye Digest, AgingEye Times) finns två huvudsakliga mål: att minska produktionen av kammarensvatten eller att öka dess utflöde. Detta kan uppnås med hjälp av ögondroppar. ”Vissa läkemedel minskar produktionen av kammarensvatten, medan andra ökar utflödet.”

Bland de tryckreglerande läkemedel som finns på marknaden märks Timoptic, Lumigan, Xalatan, Trusopt, Pilocarpin och Alphagan. Behovs ytterligare trycksänkning är det enligt The Eye Digest bäst att kombinera med en ögondroppe som har en annan verkningsmekanism än den första. Om exempelvis Xalatan, som ökar det uveosklerala utflödet, används initialt kan Timoptic eller Trusopt, som minskar produktionen av kammarensvatten, läggas till som komplettering.

Kirurgisk behandling

Mayo Clinic listar flera kirurgiska alternativ när läkemedel inte räcker till:

• Laserbehandling (trabekuloplastik) – en metod som används ofta vid vissa typer av glaukom. En enkel beskrivning är att en laserstrål riktas mot dräneringskanalen, avtäpper den och gör att kammarensvattnet kan rinna ut effektivare.
• Filtreringskirurgi (trabekulektomi) – kirurgen gör en öppning genom ögats vita del (skleran) och avlägsnar en liten del av trabekelverket. Detta möjliggör dränering av vätskan och sänker därmed trycket.
• Dränageimplantat – små silikonrör kan implanteras i ögat för att skapa en väg för vätskedräneringen.

Vad du själv kan göra

Vatten och motion är svårt att slå – samma råd ges till personer med misstänkt glaukom för att hjälpa till att hålla ögontrycket nere. Drick vatten med jämna mellanrum under dagen och se till att få regelbunden, stabil fysisk aktivitet.

Vissa läkare rekommenderar sina patienter att undvika koffein. Enligt AgingEye Times är stora mängder koffein definitivt inte bra vid glaukom, men huruvida mindre mängder bör undvikas är omdiskuterat. Befintlig forskning tyder inte på att man behöver avstå helt från koffein. Sajten föreslår istället te som ett bra alternativ.

Glaukom är en tyst synstjälare. Ingen av dessa behandlingar spelar större roll om sjukdomen upptäcks för sent, när skadan redan är skedd. Glaukom går inte att bota – men tidig upptäckt kan begränsa skadorna avsevärt.