Översynthet, även kallad hyperopi eller långsynthet, är en synskada där man ser tydligt på objekt långt bort, medan det som ligger närmare framstår som suddigt. Tillståndet finns oftast med redan från födseln och går ofta i familjer. Det kan korrigeras med glasögon, kontaktlinser eller kirurgi.
Mild hyperopi behöver dock inte alltid behandlas – många personer lever hela livet utan att märka av besvären. Allteftersom åldern ökar försämras dock ögats förmåga att kompensera, vilket gör att problemen blir mer påtagliga.
Ögat använder hornhinnan och linsen för att fokusera på objekt. Hornhinnan är ögats klara framsida, medan linsen är en transparent del inne i ögat som kan ändra form för att hjälpa synen att fokusera. I ett normalt öga har både linsen och hornhinnan en jämn, perfekt krökning och böjer inkommande ljus så att en skarp bild bildas längst bak i ögat, på näthinnan.
Om ögat däremot är kortare än normalt, eller om hornhinnan saknar tillräcklig krökning, blir bilden inte korrekt fokuserad. Resultatet är översynthet: bilden fokuseras bakom näthinnan i stället för precis på den, vilket gör att objekt på nära håll framstår som suddiga.
Det klassiska symptomet vid översynthet är att objekt på långt håll ses tydligt, medan det på nära håll verkar suddigt. Du behöver ofta kisa för att kunna se saker nära dig skarpt, och den konstanta ansträngningen kan göra att ögonen bränner och värker samt ibland orsaka huvudvärk.
Läsning, skrivande och andra aktiviteter där blicken riktas mot närliggande objekt under längre tid är typiska utlösare av dessa besvär. Många upplever även trötta ögon efter en arbetsdag framför datorn eller med näraarbete.
En ögonundersökning kan ställa diagnosen hyperopi. Hos barn kan undersökningar påbörjas redan mellan födseln och tre månaders ålder, med uppföljningar vid sex månader till ett år och sedan när barnet fyller 3 respektive 5 år.
Vuxna kan betydligt lättare själva beskriva sina synproblem än småbarn, som ofta inte vet att deras syn är annorlunda. Även vuxna bör därför genomgå regelbundna synkontroller, särskilt när de närmar sig medelåldern, eftersom ögats förmåga att fokusera på nära håll successivt minskar med åldern.
Om översynthet inte korrigeras kan det leda till ytterligare synbesvär, exempelvis skelning. Barn löper särskilt stor risk, eftersom deras synsystem fortfarande utvecklas.
I svåra fall hotas livskvaliteten, eftersom personen kan ha svårt att utföra vardagssysslor som andra tar för givet. Den kroniska ögonbelastningen kan ge upphov till återkommande huvudvärk, och personer med obehandlad hyperopi utsätter både sig själv och andra för risk när de kör bil eller hanterar tunga maskiner.
Den goda nyheten är att nästan all hyperopi kan korrigeras. Många unga med översynthet har tillräckligt flexibla linser för att ändå kunna fokusera på nära objekt, men denna förmåga går förlorad med åldern.
Korrigerande glasögon och kontaktlinser fungerar genom att hjälpa ögat att fokusera den inkommande bilden exakt på näthinnan. I vissa fall kan kirurgi användas för att åtgärda tillståndet genom att omforma hornhinans krökning. Den vanligaste metoden är laserassisterad in situ keratomileusis, allmänt kallad LASIK, en teknik som omformar hornhinans yta med hjälp av laser.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online