Lysrör har flera egenskaper som gör dem överlägsna glödlampor. De har betydligt längre livslängd, är mer energieffektiva – vilket hjälper både hushåll och företag att spara pengar – och kan dessutom producera ett bredare spektrum av ljus för fler olika användningsområden. Samtidigt finns det flera aspekter hos lysrör som kan medföra vissa hälsoproblem, vilket de varma och behagliga glödlamporna inte gör.
Till skillnad från glödlampor använder lysrör ingen glödtråd för att skapa ljus. I stället utnyttjar de en blandning av gaser – vanligtvis en ädelgas som argon tillsammans med kvicksilverånga. När ström leds genom röret alstrar kvicksilvret ultraviolet strålning. Denna strålning träffar fosforbeläggningen på glasrörets insida, som i sin tur omvandlar den till det blaktiga synliga ljus som vi ser. Frekvensen på den elektriska strömmen styrs noggrant av en reaktor (ballast) i lampans fot.
Kvicksilverångan i lysrör producerar ultraviolet strålning, som kan vara skadlig för människor – särskilt för ögonen, där den kan skada de känsliga ljusreceptorerna. Lyckligtvis absorberas nästan all strålning av fosforbeläggningen innan den lämnar lampan, vilket håller nivåerna av UV-ljus mycket låga. Människor exponeras endast för strålningen om lampan går sönder, och de flesta lysrör är utrustade med säkerhetsfunktioner som minimerar denna risk.
Kvicksilver är ett giftigt metallämne som vid upptag lätt kan skada människokroppen. Den största risken uppstår när en lampa krossas och kvicksilverångan svävar fritt i luften en tid innan den sjunker till marken. För att undvika kvicksilverförgiftning måste lysrör därför alltid återvinnas eller kasseras på rätt och säkert sätt, exempelvis via kommunal farligt avfall-insamling.
Äldre lysrör använder reaktorer som arbetar med en frekvens på 60 hertz per sekund. Dessa cykler kan ibland vara tillräckligt långsamma för att ögat ska kunna urskilja ljusbågarna när de passerar genom röret. Detta flimmer kan orsaka huvudvärk och trötta, ansträngda ögon. Det har även förekommit rykten om att flimret skulle kunna utlösa epileptiska anfall, men det finns knappt något vetenskapligt stöd för detta påstående. Moderna lysrör med elektroniska reaktorer arbetar dock vid betydligt högre frekvenser, vilket i princip eliminerar problemet.
Lysrör kan efterlikna dagsljus bättre än glödlampor, särskilt de modeller som är framtagna för att imitera solljusets spektrum. Det innebär att de lättare kan störa kroppens naturliga dygnsrytm och känsla av dag och natt, vilket i sin tur kan ge upphov till sömnstörningar hos vissa personer. Att undvika starkt, dagsliknande ljus på kvällen kan därför vara klokt för den som är känslig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online