
Näthinnan fungerar ungefär som filmen i en analog kamera – den fångar ljuset och gör att vi kan se. Ögats inre är fyllt av en geléliknande substans som kallas glaskroppen. Den är mycket klibbig och har egentligen bara en funktion före födseln; därefter är den i princip överflödig. När glaskroppen lossnar från näthinnan talar man om glaskroppsavskiljning, vilket i värsta fall kan leda till näthinneavlossning.
Små svävare som rör sig i synfältet ska aldrig ignoreras. De kan vara ett tidigt tecken på allvarligare tillstånd, exempelvis näthinneavlossning. När den klibbiga glaskroppen drar sig bort från näthinnan kan den dra med sig små bitar av vävnaden. Svävare kan därför vara ett varningstecken på att näthinnan har skadats.
Näthinnan saknar smärtreceptorer, vilket innebär att skador ofta inte gör ont. I stället kan stavarna och tapparna i ögat sända ut ljusa glimtar som liknar blixtnedslag. Dessa syns oftast endast i mörker eller vid mycket svagt ljus, vanligtvis i sidodelen av synfältet.
Ögat är rikt på blodkärl, och de flesta kärlen i näthinnan försörjer vävnaden med näring. När glaskroppen släpper kan den dra i näthinnan så hårt att ett blodkärl brister. Detta kallas blödning i ögat och upplevs ofta som bruna eller svarta fläckar i synfältet.
En blödning i ögat läker oftast av sig själv inom en till tre månader. Ligger skadan däremot längst bak i glaskroppen är risken större för en reva i näthinnan. För att kunna ställa en korrekt diagnos utförs därför ofta en ultraljudsundersökning av ögat.
Vid en glaskroppsavskiljning undersöker läkaren ögat med hjälp av ett starkt ljus och ett verktyg som trycker försiktigt mot ögonvitan. Ögat bedövas ibland, och speciella kontaktlinser används för att kunna upptäcka revor i näthinnan.
Om sammanhållningen mellan glaskroppen och näthinnan är så stark att glaskroppen inte släpper lätt, måste näthinnan ge vika. Det uppstår då en reva. Eftersom revan oftast sitter på sidan av näthinnan påverkas inte synen omedelbart. Tränger glaskroppen däremot in bakom näthinnan finns en betydande risk för att näthinnan lossnar helt – ett allvarligt tillstånd som kräver snabb vård.
En reva i näthinnan behandlas oftast med laserskirurgi. Ingreppet går snabbt och tar normalt sett bara cirka tio minuter. Lasern försluter revan och fäster näthinnan så att glaskroppen inte kan tränga in bakom den.
Svävare kan i vissa fall tas bort kirurgiskt, men ingreppet är riskabelt – liksom alla operationer. Det rekommenderas därför endast i undantagsfall, när besvären är mycket besvärande.
Kontakta en ögonläkare omgående om du plötsligt ser nya svävare, ljusglimtar eller mörka fläckar i synfältet. Ju tidigare en näthinneskada upptäcks, desto bättre är möjligheterna att bevara synen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online