1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så känner du igen optikusneurit: symtom, riskfaktorer och behandling

Optikusneurit är en inflammation som drabbar synnerven och kan leda till kraftig synnedsättning samt betydande smärta. Ännu allvarligare är att tillståndet i vissa fall kan vara det första tecknet på begynnande multipel skleros (MS). Om du upptäcker något av symtomen som beskrivs i den här artikeln är det viktigt att agera snabbt – ju tidigare behandling påbörjas, desto bättre blir de långsiktiga utsikterna.

Så identifierar du optikusneurit

1. Bekanta dig med symtomen

Lär dig känna igen de typiska symtomen på optikusneurit. Upplever du några av dem bör du söka medicinsk hjälp så snart som möjligt. Den så kallade "klassiska triaden" av symtom omfattar ögonsmärta, synförlust och dyskromatopsi, det vill säga nedsatt eller förändrat färgseende. Smärtan brukar komma först, och i takt med att den avtar börjar synförlusten utvecklas – ofta över flera månader.

Andra tecken kan vara kortvariga ljusglimtar (cirka två sekunder eller kortare), så kallade fosfen, som utlöses av plötsliga rörelser eller ljud. Synen kan dessutom försämras ytterligare i starkt ljus. Vid en läkarundersökning kan svullnad i synnervens papill upptäckas om du har optikusneurit.

2. Känn till riskfaktorerna

Vissa grupper löper högre risk att drabbas. Personer med nordeuropeiskt ursprung är mest utsatta och löper åtta gånger större risk att få optikusneurit jämfört med asiater eller personer afrikanskt ursprung. Personer med ursprung från Medelhavsområdet ligger mittemellan dessa grupper. Kvinnor drabbas dessutom dubbelt så ofta som män, och den genomsnittliga åldern vid första insjuknandet är 30 år.

3. Sök läkare om du är osäker

Tveka inte att kontakta läkare om du misstänker att du kan ha drabbats. Du kommer att genomgå en noggrann ögonundersökning, och i många fall krävs även en magnetresonansundersökning (MRI). Syftet med MRI-undersökningen är framför allt att upptäcka eventuella förändringar i hjärnans vita substans, vilket kan vara en tidig indikation på multipel skleros.

4. Lär dig om återhämtningen

Återhämtningen sker oftast spontant, men intravenös behandling med metylprednisolon har visat sig kunna återställa viss synfunktion. Fördelen är dock endast kortvarig, men den kan vara värdefull för patienter som behöver återhämta sig snabbare. Den goda nyheten är att cirka 80 procent av patienterna återfår synskärpa motsvarande 20/30 eller bättre. Den mindre glädjande nyheten är att cirka 35 procent drabbas av återfall av optikusneurit – och en del utvecklar med tiden multipel skleros.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online