Att vara färgblind betyder inte att en person helt saknar förmågan att uppfatta färger. Det handlar snarare om en färgsynsvårighet, alltså en nedsatt förmåga att skilja vissa färger åt. Orsaken är att en eller flera av de tre typerna av kägloceller i näthinnan – de som är känsliga för rött, grönt respektive blått ljus – inte fungerar som de ska. De flesta som beskrivs som färgblinda ser alltså färger, men kanske i en annan nyans eller ton än personer med normalt färgseende.
Det stämmer att majoriteten av alla färgblinda är män, men kvinnor kan också ha svårt att uppfatta och skilja färger åt. Färgsynsvårigheter beror på att celler i näthinnan inte fungerar korrekt och på hur nervsignalerna skickas vidare till hjärnan. Även om ärftlighetsmönstret gör att tillståndet är vanligare bland män, är färgblindhet alltså inte något som uteslutande drabbar ett kön.
Även om det finns personer som ser världen i gråskala, är detta extremt ovanligt. För att vara helt färgblind skulle alla tre typerna av kägloceller behöva vara skadade. I de allra flesta fall har den som anses färgblind endast en defekt kägocelletyp. Personen kan då se två färger normalt, medan nyanserna av antingen rött, grönt eller blått uppfattas förvrängt.
Färgblindhet behöver inte påverka hur en person presterar i arbetet. Att vara färgblind innebär att du ser färgen, fast i en annan nyans eller ton. Många färgblinda lär sig dessutom kompensera för sin färgsynsvårighet genom memorering. Beroende på vilken kägocell som är skadad kan en färgblind person se gråa föremål där kollegorna ser blå. Arbetaren med normalt färgseende lägger blå föremål i lådan, medan den färgblinde lägger grå föremål i samma låda – resultatet blir ändå exakt detsamma.
Det finns ingen anledning till att en person med nedsatt färgsinne inte skulle kunna köra bil. Dessa individer lär sig snabbt att anpassa sig efter sin funktionsvariation och klarar de krav och regler som gäller för körkort. Vid en trafiksignal vet den färgblinde, beroende på graden av kägocellskada, att översta ljuset står för stopp, mittersta för varning och understa för körning.
Samma princip gäller för vägmärken. Vi lär oss skyltarnas former och vad formerna betyder. Dessutom innebär färgblindhet inte att läsförmågan är nedsatt. En stoppskylt är visserligen röd, och även om en färgblind person ser den i en annan färg, kan hen fortfarande känna igen skyltens åttakantiga form och texten "STOPP".
I grunden är själva begreppet färgblindhet en slags myt. Även en person som har skador på alla tre kägocelltyperna uppfattar färger – om än begränsat till svart, vitt och grått. Alla med nedsatt färgsinne kan lära sig att kompensera för sina svårigheter och anpassa sig till sin omgivning. Att betraktas som färgblind bör därför inte få några negativa konsekvenser för individens vardag eller livskvalitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online