Så identifierar du pterygium: symtom, orsaker och behandling

Ett pterygium är en godartad (icke-cancerogen) vävnadstillväxt som bildas mellan ögonvrån mot näsan och hornhinnans kant. Även om tillväxten ofta upplevs störande av kosmetiska skäl krävs sällan någon kirurgisk behandling. Här får du lära dig hur du känner igen symtomen, vilka orsakerna är och vilka behandlingsalternativ som finns.

Det här behöver du

• Ögondroppar
• Solglasögon
• Kontakt med ögonläkare

Symtom och tecken att känna igen

Typiska symtom

Det viktigaste symtomet vid diagnos av pterygium är förändringen i den vita vävnaden mellan hornhinnan och ögonvrån. Vävnaden kan bli upphöjd och gradvis anta en rödbrun färg.

De flesta pterygium upptäcks i samband med rutinmässiga ögonundersökningar. Många patienter är helt symtomfria och söker vård enbart på grund av utseendet på den extra vävnaden.

När symtomen blir tydligare

Vissa patienter har ett så kallat vaskulariserat pterygium, alltså en röd och inflammerad tillväxt med synliga blodkärl.

I vissa fall orsakar tillväxten en oregelbunden kurvatur i hornhinnan, vilket leder till nedsatt synskärpa. En märkbar försämring av synen kan då bli anledningen till att patienten söker medicinsk hjälp.

Även symtom på torra ögon, som irritation, grusighet och rodnad, kan bidra till diagnosen. Fuktande ögondroppar kan lindra besvären.

Skilj pterygium från pinguecula

Det är viktigt att skilja pterygium från en pinguecula, som är en gulaktig fläck som ofta hänger samman med åldrandet. En pinguecula består av kalcium- eller proteinavlagringar som ger en förändring i bindhinnan, ungefär som en valk på huden. Till skillnad från pterygium växer en pinguecula inte in över hornhinnan.

Vanliga orsaker till pterygium

• Sol och klimat: Patienter som tillbringar mycket tid utomhus i varma och torra klimat, exempelvis nära ekvatorn, löper större risk att utveckla pterygium. UV-strålning anses vara en av de viktigaste riskfaktorerna.
• Irriterande ämnen: Allergener och irritationsämnen som luftföroreningar, kemikalier, damm, smuts och vind kan bidra till tillståndet hos vissa individer.
• Arv: Kontrollera din familjehistoria. Vissa studier visar att risken för pterygium ökar om andra i familjen har haft tillståndet.

Bär solglasögon med UV-skydd när du vistas utomhus – det skyddar både mot solens strålar och mot vind och damm som kan irritera ögonen.

Behandlingsalternativ

• Ingen behandling behövs oftast: De flesta pterygium kräver ingen behandling alls, annat än eventuellt av kosmetiska skäl.
• Kirurgi: Operation är ett alternativ om tillväxten stör synen eller om du väljer att ta bort den av kosmetiska skäl. Tänk dock på att pterygium kan återkomma även efter kirurgisk borttagning.
• Regelbunden uppföljning: Besök din ögonvårdsspecialist minst en gång per år om du misstänker att du har pterygium. Har du opererat bort tillväxten planeras uppföljningsbesök vanligtvis var sjätte månad.

När bör du söka vård?

Kontakta en ögonläkare om du upptäcker en växt på ögat, om synen försämras eller om du har återkommande besvär med torra, irriterade ögon. En tidig bedömning gör det lättare att följa tillväxtens utveckling och att avgöra om behandling behövs.