Gaspermeabla (GP) eller styva gaspermeabla (RGP) kontaktlinser är mindre vanliga än mjuka kontaktlinser och liknar de ursprungliga "hårda" linserna, som var den enda tillgänga linstypen fram till 1971. Gaspermeabla linser tillverkas av polymetylmetakrylat (PMMA) blandat med silikon. De gamla hårda linserna bestod helt av PMMA – tillsatsen av silikon gör dagens GP-linser mer flexibla än sina föregångare.
Även om GP-linser är mindre flexibla än mjuka kontaktlinser är de betydligt mer formbara än de gamla hårda linserna, vilket gör dem bekvämare att bära. Till skillnad från mjuka linser tillverkas de dessutom på mått och anpassas exakt efter användarens ögons form, vilket ger en stabil och skön passform.
Gaspermeabla linser släpper igenom mer syre till ögats yta än de flesta typer av mjuka linser. Det goda syretillflödet håller hornhinnan frisk och bidrar till bekvämare ögon, särskilt vid längre bärtid.
GP-linser ger oftast skarpare syn än mjuka linser. Deras styvhet gör att de behåller sin form vid varje blinkning, vilket ger en kristallklar bild direkt efter blinkningen. Samma styvhet gör dem också överlägsna mjuka linser när det gäller att korrigera astigmatism och andra brytningsfel.
Eftersom GP-linser kan tillverkas i bifokala eller multifokala varianter kan de även hjälpa till att behandla ålderssynthet (presbyopi) – ett vanligt besvär hos äldre där närsynen blir suddig medan synen på långt håll förblir opåverkad. Tack vare sin formstabilitet är GP-linser dessutom ofta det enda fungerande alternativet för personer med keratokonus, en sjukdom som formar hornhinnan som en kon. De är också mer effektiva än mjuka linser vid kraftiga närsynthetsfel som kräver stark korrigering.
Eftersom GP-linser är stadigare än mjuka linser är de lättare att rengöra och håller betydligt längre. Den långa livslängden kan sänka kostnaderna över tid, eftersom linserna inte behöver bytas ut lika ofta som mjuka kontaktlinser.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online