Ett lat öga, som inom medicinen kallas amblyopi, uppstår när synen i ena ögat inte utvecklas normalt under barndomen. Hjärnan lär sig då att prioritera det starkare ögat och undertrycker successivt signalerna från det svagare. Resultatet blir en nedsatt synskärpa som inte alltid går att korrigera helt med glasögon eller kontaktlinser.
Lat öga förväxlas ofta med skelning (strabismus), men det är två olika tillstånd. Vid skelning pekar inte ögonen åt samma håll – ett öga kan vinkla inåt, utåt, uppåt eller nedåt. Skelning i sig är dock en av de vanligaste orsakerna till att ett lat öga utvecklas.
De muskler som styr varje ögas rörelser måste arbeta i perfekt samspel. Är någon muskel försvagad eller överaktiv kan ögat börja vinkla inåt eller utåt. Hjärnan väljer då att ignorera bilden från det skeva ögat för att undvika dubbelseende, vilket med tiden leder till amblyopi.
En stor skillnad i synstyrka mellan ögonen – till exempel vid långsynthet, närsynthet eller astigmatism som enbart drabbar ett öga – kan också ge upphov till lat öga. Bilden från det sämre ögat blir suddig, och hjärnan föredrar det skarpa bildintrycket från det andra ögat.
Ett hängande ögonlock (ptos) eller andra tillstånd som blockerar ljuset från att nå näthinnan kan hindra synutvecklingen i det drabbade ögat. Hjärnan vänjer sig då vid att lita på det friska ögat och undertrycker det svagare.
Medfödd eller tidig grå starr (katarakt) kan blockera ljuset och orsaka en form av amblyopi som kallas deprivationsamblyopi. Även andra ögonsjukdomar som försämrar sikten under den kritiska utvecklingsperioden kan bidra. Medfött glaukom (grön starr) är ovanligt men kan i sällsynta fall påverka synutvecklingen.
Vissa utvecklingsmässiga tillstånd, exempelvis cerebral pares eller Downs syndrom, ökar risken för både skelning och amblyopi. Barn med dessa diagnoser bör därför följas extra noggrant av ögonläkare.
Allvarliga ögoninfektioner eller ögonskador under barndomen kan störa synutvecklingen och leda till lat öga. Vissa neurologiska sjukdomar, som multipel skleros eller Parkinsons sjukdom, kan påverka de muskler som styr ögonrörelserna och därmed bidra till synproblem – även om detta är en mer ovanlig orsak till klassisk amblyopi.
Amblyopi behandlas bäst tidigt, eftersom synbanorna i hjärnan lättast påverkas under de första levnadsåren. Behandlingen kan bestå av glasögon, skelningskirurgi, plåstring (där det friska ögat täcks över) eller atropindroppar. Kontakta vården om du misstänker att ditt barn skelar, har ett hängande ögonlock eller verkar se sämre med ett öga – ju tidigare tillståndet upptäcks, desto bättre blir prognosen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online