En ögonglobdefekt syftar på varje avvikelse i ögats struktur eller form – alltså att själva ögongloben inte har den normala utformning som behövs för skarp och korrekt syn. Defekter kan vara medfödda, det vill säga närvarande redan vid födseln, eller uppstå senare i livet till följd av olyckor, infektioner eller sjukdomar.
Begreppet omfattar alla slags missbildningar och skador som påverkar ögats anatomi. Vissa defekter är lindriga och påverkar bara synskärpan, medan andra är allvarliga och kan hota synförmågan helt.
Många synproblem sitter i ögats främre, genomskinliga delar: hornhinnan och linsen, som ligger framför pupillen och regnbågshinnan (iris) – den del som ger ögonen deras färg. När dessa transparenta lager är felaktigt formade eller får skrap- och sårskador kan ljuset inte fokuseras rätt på näthinnan. Resultatet blir förvrängd eller suddig syn, ett tillstånd som kallas astigmatism.
Hos personer med astigmatism är hornhinnan eller linsen ojämnt böjd, ungefär som en rugbyboll istället för en rund fotboll. Ljuset bryts då olika mycket i olika riktningar, vilket ger oskarp syn både på nära och långt håll, ofta tillsammans med trötthet i ögonen och huvudvärk.
Förutom brytningsfel finns mer sällsynta medfödda avvikelser i ögonglobens form och storlek, exempelvis mikroftalmi (onormalt liten ögonglob) och kolobom, där en del av ögats struktur saknas. Dessa tillstånd kräver ofta specialistvård hos ögonläkare.
Typiska tecken på en ögonglobdefekt är suddig eller dubbelseende syn, ljuskänslighet, trötta ögon och återkommande huvudvärk. Astigmatism och de flesta brytningsfel korrigeras enkelt med glasögon eller kontaktlinser. I vissa fall kan laserbehandling eller annan kirurgi förbättra synen permanent. Har du plötsliga synförändringar bör du alltid kontakta vårdcentralen eller en ögonläkare för undersökning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online