Återhämtning efter behandling av livmodermyom

Livmodermyom (även kallade fibromyom eller leiomyom) är godartade tillväxter som utvecklas i livmodern. De är den vanligaste typen av tumörer i bäckenregionen hos kvinnor och drabbar en stor andel av alla kvinnor någon gång under livet. I de flesta fall krävs ingen behandling alls, men när symtom blir besvärande finns flera olika behandlingsalternativ att välja mellan.

Vanliga symtom

Även om livmodermyom ofta inte ger några symtom alls kan de hos vissa kvinnor orsaka kraftiga och långdragna menstruationer, tryckkänsla i bäckenet samt urinvägsbesvär, enligt Mayo Clinic. Vissa upplever även smärta under samlag, ryggvärk eller en känsla av uppblåsthet.

Myomektomi

En myomektomi är en operation där endast myomen avlägsnas, medan livmodern bevaras. Detta gör ingreppet särskilt aktuellt för kvinnor som önskar behålla sin fertilitet. Återhämtningstiden beror på operationsmetoden: vid en öppen operation via buken räknas med fyra till sex veckors återhämtning, medan titthålskirurgi (laparoskopi) endast kräver cirka två veckor.

Endometrieablation

Vid endometrieablation avlägsnas livmoderns slemhinna tillsammans med myomen. Detta är ett mindre ingrepp som ofta utförs polikliniskt. De flesta kvinnor återgår till sina normala aktiviteter redan inom ett par dagar efter behandlingen, vilket gör det till ett av de skonsammaste alternativen.

Hysterektomi

En hysterektomi innebär att hela livmodern opereras bort. Detta är den mest omfattande behandlingen och ger också längst återhämtningstid: sex till åtta veckor vid en abdominal operation (via buken) och cirka två veckor vid en vaginal operation. Eftersom livmodern tas bort blir kvinnan ofruktsam efter ingreppet.

Viktigt att tänka på

Att ha livmodermyom påverkar normalt inte förmågan att bli gravid. Däremot leder ingrepp som endometrieablation eller hysterektomi alltid till infertilitet, enligt American College of Obstetricians and Gynecologists. Om dina myom inte orsakar allvarliga symtom rekommenderar de flesta läkare därför regelbunden uppföljning och att behandling skjuts upp tills det verkligen behövs. Diskutera alltid dina symtom, framtida barnplaner och behandlingsalternativ med din läkare för att fatta det bästa beslutet för just din situation.