Ciliär madaros, även kopplad till alopecia areata, leder ofta till håravfall på flera ställen på kroppen – inte bara att ögonfransarna själva blir tunnare eller faller av. Tillståndet tros bero på inflammation i ögonlocken samt att kroppens immunsystem angriper kroppens egna vävnader. Det behandlas bäst av en erfaren immunolog eller hudläkare.
I de flesta fall orsakas ciliär madaros av en ögoninflammation som kallas blefarit. Detta tillstånd går i sig bra att behandla. Ibland kan dock förlusten av ögonfransar tyda på ett mer djuprotat problem, exempelvis en tumör i det endokrina systemet eller en allergisk reaktion.
Ciliär madaros, eller alopecia areata, kan orsakas av en funktionsstörning i det endokrina systemet, såsom hypopituitarism, hypotyreos eller hypertyreos. Eftersom sköldkörteln och hypofysen styr många av kroppens hormonella processer kan obalanser här direkt påverka hårväxten, inklusive ögonfransarna.
Enligt National Institutes of Health är den vanligaste autoimmuna orsaken till förlust av ögonfransar alopecia areata. Vid detta tillstånd betraktar antikropparna kroppens hår som ett främmande ämne och angriper därför olika hårsäckar, vilket gör att håret tunnas ut eller helt slutar växa.
Enligt Trichological Society i London har personer som lider av alopecia areata eller madaros ofta en historik av sköldkörtelrubbningar, höfeber eller astma. Även faktorer som stress, näringsbrist och vissa mediciner kan bidra till att ögonfransarna blir tunnare.
I de flesta fall visar sig ciliär madaros inte som en total förlust av ögonfransar, utan som en märkbart tunnare fransrad. Förändringen sker ofta gradvis och kan drabba ett eller båda ögonen.
Kontakta läkare om du upplever plötsligt eller kraftigt fransavfall, särskilt om det åtföljs av andra symtom som trötthet, viktförändringar eller hudutslag. En tidig diagnos gör det lättare att behandla både själva fransförlusten och eventuella bakomliggande sjukdomar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online